Hur ska man analysera en affärsmodell?

Som investerare kommer du långt om du kan förstå ett företags affärsmodell. Förstår du affärsmodellen och hur affärsgenereringen ser ut så har du kommit långt i din analysprocess. Att förstå affärsmodellen och hur företaget tjänar pengar är oftast viktigare än att förstå marknad och konkurrenter.

Vad är en affärsmodell?

En affärsmodell är en strategi som beskriver hur ett företag genererar intäkter genom att tillhandahålla värde till sina kunder. Det handlar om att identifiera de viktigaste kundbehoven, hur företaget kan tillgodose dessa behov, och hur det kan skapa en lönsam verksamhet.

En affärsmodell innehåller vanligtvis flera komponenter, inklusive:

Värdeerbjudande: En beskrivning av vad företaget erbjuder sina kunder och vad som skiljer det från konkurrenterna.
Kundsegment: En beskrivning av de olika grupperna av kunder som företaget riktar sig till.
Kanaler: En beskrivning av hur företaget når ut till sina kunder, till exempel genom direktförsäljning, marknadsföring, e-handel eller återförsäljare.
Intäktsströmmar: En beskrivning av hur företaget genererar intäkter från sina kunder, till exempel genom försäljning av produkter eller tjänster, ordrar, royalty, prenumerationsavgifter, annonsintäkter eller licensavgifter.
Nyckelresurser: En beskrivning av de viktigaste resurserna som företaget behöver för att genomföra sin affärsmodell, till exempel teknologi, anställda eller tillverkningsanläggningar.
Nyckelaktiviteter: En beskrivning av de viktigaste aktiviteterna som företaget utför för att skapa värde för sina kunder och generera intäkter.
Nyckelpartners: En beskrivning av de viktigaste externa parterna som företaget samarbetar med för att genomföra sin affärsmodell, till exempel leverantörer, återförsäljare eller partners.

En stark affärsmodell kan hjälpa företaget att öka sin lönsamhet, attrahera nya kunder och differentiera sig från konkurrenterna.

Så analyserar du affärsmodellen som investerare

Som investerare är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för det börsnoterade företagets affärsmodell och hur det genererar intäkter och vinst. Några av de viktigaste faktorerna att titta på är:

Produkter och tjänster: Vad är det börsnoterade företaget specialiserat på att sälja eller tillhandahålla? Hur differentierar sig företaget från sina konkurrenter? Vilka är företagets huvudsakliga produkt- eller tjänstekategorier?
Kundbas: Vilka är företagets huvudsakliga kunder? Hur förvärvar och behåller företaget sina kunder? Hur ser kundlojaliteten ut? Vilken marknadsandel har företaget och hur är det jämfört med sina konkurrenter?
Konkurrens: Vilka är företagets största konkurrenter och hur ser marknadsandelarna ut? Hur differentierar sig företaget från konkurrenterna, och vilka är dess konkurrensfördelar?
Ekonomiskt läge: Hur har företaget presterat finansiellt de senaste åren? Vad är företagets nuvarande och förväntade omsättning och vinst? Vilka är företagets viktigaste kostnader och hur hanterar företaget sitt rörelsekapital och kassaflöde?
Tillväxtmöjligheter: Finns det möjligheter för företaget att växa på befintliga eller nya marknader? Vilka är företagets tillväxtmål och hur ska dessa uppnås? Vilka är företagets planer för att öka marknadsandelarna och förbättra lönsamheten?
Ledning och organisation: Hur är företagets ledning och organisation strukturerade? Vilken erfarenhet och expertis har ledningen inom branschen? Hur ser styrelsen ut och vad är deras bakgrund och erfarenhet?

Vilka prismodeller kan finnas i en affärsmodell?

Det finns flera populära prismodeller som företag använder inom sin affärsmodell. Här är några av de vanligaste:

Engångsbetalningar: Detta är när en kund betalar en engångssumma för att köpa en produkt eller tjänst. Det här gör att företaget måste bygga upp sin försäljning på nytt varje år vilket kostar i tid och pengar.
Prenumerationer: Detta är när en kund betalar en periodisk avgift, vanligtvis varje månad, för att få tillgång till en produkt eller tjänst under en bestämd tidsperiod. På det här sättet slipper företaget lägga pengar på försäljning, marknadsföring och nykundsrabatter.
Annonsering: Detta är när företaget tjänar pengar på att visa annonser till användare eller kunder på sin plattform eller i sin produkt. En typ av passiv intäkt som når ut till många. Du kan ta mer betalt ju större nätverk av användare du har i din tidning eller sajt.
Transaktionsavgifter: Detta är när företaget tar en procentuell avgift på varje transaktion som sker på deras plattform eller genom deras produkt.
Försäljning på provision: Detta är när företaget tar en procentuell avgift av varje försäljning som sker genom deras plattform eller produkt, vanligtvis i utbyte mot att marknadsföra produkterna eller skapa en marknadsplats för försäljning.
Licensavgifter: Detta är när företaget tar ut en avgift för att använda sin produkt eller tjänst, vanligtvis i form av en årlig licensavgift.

Det är viktigt att notera att vissa företag kan använda flera av dessa prismodeller samtidigt eller kombinera dem på olika sätt för att skapa en affärsmodell som passar deras specifika verksamhet.

Vad innebär licensavgifter i en intäktsmodell?

Licensavgifter är en intäktsström som ett företag kan generera genom att ge andra företag rätt att använda sin teknologi, programvara, patent, varumärke eller annat immateriellt tillgång. Licensavgifter är vanligtvis en avgift som betalas av den som använder teknologin eller varumärket, och licensavtalet kan vara antingen exklusivt eller icke-exklusivt.

Genom att ta ut licensavgifter kan ett företag dra nytta av en intäktsström utan att behöva göra stora investeringar i marknadsföring, tillverkning eller distribution av produkter eller tjänster. Detta kan vara särskilt fördelaktigt för företag som har utvecklat teknologi eller varumärken som är eftertraktade av andra företag men som inte nödvändigtvis vill utveckla eller sälja produkter eller tjänster själva.

Licensavgifter kan variera beroende på vilken typ av teknologi eller varumärke som licensieras och på vilken marknad den används. Avgifterna kan vara en fast summa eller en procentandel av försäljningen, och kan betalas antingen som en engångsbetalning eller som återkommande betalningar över en längre period.

Generellt sett kan licensavgifter vara en viktig intäktsström för företag som har utvecklat immateriell tillgång som är eftertraktad av andra företag.

Vad är abonnemang- och prenumerationsavgifter i en intäktsström?

Abonnemang- och prenumerationsavgifter är en typ av intäktsström som ett företag kan generera genom att erbjuda kunderna tillgång till produkter eller tjänster mot en periodisk avgift. Det kan till exempel vara månatliga, årliga eller kvartalsvisa avgifter som kunden betalar för att ha tillgång till en produkt eller tjänst under en viss period.

Abonnemang- och prenumerationsavgifter kan tillämpas på en mängd olika produkter och tjänster, som tidningar och tidskrifter, streamingtjänster, onlineutbildningar, programvara, molntjänster och så vidare. Några exempel på börsnoterade bolag med abonnemangsintäkter och återkommande intäkter är Fortnox som har verksamhet inom bokföring via molnet och Netflix som erbjuder streaming av film och serier. Genom att ta ut en prenumerationsavgift kan företaget skapa en regelbunden intäktsström, samtidigt som det skapar långvariga kundrelationer.

En fördel med abonnemang- och prenumerationsavgifter är att det ger företaget möjlighet att planera sin verksamhet bättre, eftersom de har en mer förutsägbar intäktsström. Det kan också göra det lättare för företaget att behålla kunderna, eftersom det skapar en kontinuerlig relation mellan företaget och kunden.

En nackdel med prenumerationsavgifter kan dock vara att det kan vara svårt att locka till sig nya kunder eftersom det kräver att kunden binder sig att betala en periodisk avgift under en längre tid. Detta kan också göra att företaget måste investera mer i marknadsföring och kundvård för att behålla sina kunder och minska kundomsättningen. En bra idé under analysen är därför att kolla hur mycket företaget lägger på marknadsföring för att anskaffa kunder. Och hur är churn rate, alltså kundbortfallet för produkten eller tjänsten?

Sammanfattningsvis är abonnemang- och prenumerationsavgifter en vanlig intäktsström för företag som erbjuder produkter och tjänster som kan konsumeras under en längre tid, och som vill skapa en långsiktig och förutsägbar intäktsström.

Vilka fler affärsmodeller har en kontinuitet och förutsägbarhet i intäkterna?

Som du läste tidigare så är SaaS är definitivt populärt för att intäktsströmmen har en hög grad av kontinuitet och förutsägbarhet på grund av den prenumerationsbaserade betalningsmodellen. Det finns dock flera andra typer av företag och affärsmodeller som också kan ha en hög grad av förutsägbarhet i sina intäkter. Här är några exempel:

Medlemskapsbaserade företag: Företag som erbjuder medlemskap kan ha en hög grad av förutsägbarhet i sina intäkter på grund av prenumerationsmodellen. Exempel på medlemskapsbaserade företag inkluderar gym, streamingtjänster och medlemsklubbar som till exempel Postkodslotteriet. Exempel på streamingföretag är Netflix och Spotify.
Abonnemangsbaserade företag: Liksom SaaS-företag kan andra företag som erbjuder abonnemangstjänster ha en hög grad av förutsägbarhet i sina intäkter på grund av prenumerationsmodellen. Exempel på abonnemangsbaserade företag inkluderar måltidsleveransföretag (matkasse) och skönhetsboxar.
Livsmedels- och dryckesföretag: Företag som säljer livsmedel och drycker kan ha en hög grad av förutsägbarhet i sina intäkter, särskilt om de säljer produkter som är förbrukningsvaror och har en hög frekvens av återköp. Exempel på livsmedels- och dryckesföretag inkluderar kaffekedjor, tobak, alkohol och snabbmat. Exempel på företag är Essity som säljer Libero blöjor, toapapper och bindor.
Försäkringsbolag: Försäkringsbolag har en hög grad av förutsägbarhet i sina intäkter på grund av prenumerationsmodellen och långa bindningstider. Kunden betalar en premie i utbyte mot en försäkring, och försäkringsbolaget kan förutsäga och planera för framtida intäkter baserat på den långa bindningstiden och sannolikheten för att kunden kommer att lämna försäkringen. Exempel på bolag som du kan köpa aktier i är: Sampo som har IF skadeförsäkring och Mandatum Life.
Telekommunikationsföretag: Telekommunikationsföretag som erbjuder mobiltelefon- och bredbandstjänster har en hög grad av förutsägbarhet i sina intäkter på grund av långa bindningstider och abonnemangsbaserade betalningsmodeller. Kunden betalar en fast avgift varje månad för tjänsterna, vilket ger företaget en förutsägbar intäktsström. Exempel på aktier är Telia och Tele2.
Företag inom bredband säljer abonnemang och får då betalt i förskott, det gör att de har en hög förutsägbarhet och starka kassaflöden. Affärsmodellen är omtyckt bland investerare. Exempel på bolag på börsen med den här affärsmodellen är: Bredband2 och Bahnhof.
Service inom industri, fordon och anläggningar kan definitivt ses som en intäktsström med hög förutsägbarhet. Några exempel på aktier: Bilia med sin service mot bilar och Coor inom återkommande företagsstäd med långa avtal.
Hyresintäkter från bostäder och lokaler är återkommande varje månad eller kvartal och har en hög förutsägbarhet eftersom hyresgästen och hyresvärden har ett hyresavtal med uppsägningstid. Hyresvärden har ofta gott om tid att hitta en ny hyresgäst innan avtalet går ut. Det är därför banken så gärna vill låna pengar till fastighetsbolag. Läs mer om hur du köper din första hyresfastighet här.

Sammanfattningsvis är det inte bara SaaS-företag som kan ha en hög grad av förutsägbarhet i sina intäkter. Företag med prenumerationsbaserade modeller, försäkringsbolag, livsmedels- och dryckesföretag samt telekommunikationsföretag kan alla ha en hög grad av förutsägbarhet i sina intäkter på grund av abonnemangsmodellen, långa bindningstider eller produkternas förbr

Hur fungerar en skalbar affärsmodell?

En skalbar affärsmodell är en affärsmodell som är utformad för att kunna expandera och öka sin omsättning utan att öka sina kostnader i samma takt. Det innebär att när företaget växer kan det behålla eller minska sina kostnader per enhet, vilket ger en högre marginal på varje såld enhet. Detta gör att företaget kan öka sin omsättning utan att påverka sin lönsamhet negativt.

Ett exempel på en skalbar affärsmodell är SaaS (Software as a Service), som är en affärsmodell där företag erbjuder programvara som en tjänst via internet. Genom att erbjuda programvaran som en tjänst kan företaget nå en stor publik, samtidigt som de kan minska sina kostnader per kund genom att erbjuda en gemensam teknisk plattform.

Ett annat exempel på en skalbar affärsmodell är e-handel, där företag kan öka sin omsättning utan att behöva öka sina fysiska butiker. Genom att skala upp sin online-närvaro kan företaget nå fler kunder och öka sin omsättning utan att behöva öka sina kostnader för butikshyra, personal och liknande. Däremot måste företaget öka sin marknadsföring för att nå fram till kunderna då konkurrensen är hård på internet.

En annan skalbar affärsmodell är affiliate marketing, där företaget samarbetar med andra företag och influencers för att marknadsföra sina produkter och tjänster. Genom att använda sig av affiliates kan företaget nå ut till en stor publik och vara mer pricksäker i sin marknadsföring och kan dessutom beräkna kostnaden per kund.

Sammanfattningsvis är en skalbar affärsmodell utformad för att kunna växa utan att öka sina kostnader i samma takt, och detta kan uppnås genom att använda tekniska plattformar, online-närvaro eller samarbeten med andra företag.

Hur hög marginal kan ett företag ha?

För att avgöra vilken marginal ett företag kan ha genom att analysera affärsmodellen finns det ett antal faktorer att beakta:

Kostnadsstruktur: Det är viktigt att förstå företagets kostnadsstruktur och hur den påverkar företagets marginal. Företag med höga fasta kostnader kan ha lägre marginaler eftersom kostnaderna måste täckas innan företaget kan börja tjäna pengar. Å andra sidan kan företag med låga fasta kostnader ha högre marginaler eftersom de har mer utrymme att sänka sina kostnader.
Prissättning: Prissättningen är också en viktig faktor att beakta när man analyserar en affärsmodell. Företag som kan sätta högre priser på sina produkter eller tjänster kan ha högre marginaler. Detta kan bero på faktorer som kvalitet, varumärke och differentiering. Titta på bruttomarginalen för att få en uppfattning om potentialen i rörelsemarginalen.
Konkurrens: Konkurrenssituationen kan också påverka företagets marginal. Om det finns många konkurrenter på marknaden kan det vara svårt för ett företag att höja sina priser och därmed öka sin marginal. Å andra sidan kan företag som är verksamma på nischade marknader eller har en unik differentiering ha större utrymme att höja sina priser och därmed öka sin marginal.
Skalbarhet: Affärsmodellen måste också bedömas utifrån dess skalbarhet. Företag som kan skala upp sin verksamhet utan att öka sina kostnader i samma takt kan öka sin marginal genom att utnyttja hävstången i skala.
Marknadsföring och försäljning: Slutligen kan marknadsförings- och försäljningsstrategin ha en stor inverkan på företagets marginal. Företag som har effektiva marknadsförings- och försäljningskanaler kan öka sin försäljning och därmed öka sin marginal.

Genom att analysera dessa faktorer kan man få en bättre förståelse för vilken marginal ett företag kan ha. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns en universell formel för att beräkna en företagsmarginal eftersom varje företags situation är unik.

Vilka affärsmodeller har pricing power?

Affärsmodeller som har Pricing Power är de som kan höja sina priser utan att kunderna flyr till konkurrenter eller att försäljningen sjunker. Här är några exempel på affärsmodeller som oftast har pricing power:

Varumärkesprodukter: Varumärkesprodukter som är etablerade och har hög kvalitet kan ofta sätta högre priser än andra produkter på marknaden. Exempel på företag med varumärkesprodukter som har hög pricing power är Apple, LVMH och Mercedes-Benz.
Monopol eller oligopol: Företag som har monopol på en viss marknad har också hög pricing power eftersom det inte finns några/eller få konkurrenter som kan utmana deras priser. Exempel på företag med monopol eller oligopol är exempelvis vissa energibolag eller företag som äger patenterade teknologier. Exempel på bolag som finns på en oligopol-marknad i Sverige är: Axfood, ICA, Fortum, Swedbank, Handelsbanken.
Differentierade produkter och tjänster: Företag som erbjuder produkter eller tjänster som är unika och differentierade kan också ha hög pricing power. Kunderna är villiga att betala högre priser för dessa produkter eller tjänster på grund av deras unika egenskaper. Exempel på företag med differentierade produkter och tjänster som har hög pricing power är Nike.
Nischmarknader: Företag som verkar på nischmarknader där det finns få konkurrenter kan också ha hög pricing power eftersom det är svårt för kunderna att hitta alternativ. Exempel på företag som verkar på nischmarknader och har hög pricing power är Ferrari och Hemnet.
Kombinationer av ovanstående faktorer: Många företag har en kombination av ovanstående faktorer som ger dem hög pricing power. Ett exempel på detta är ett företag som erbjuder en differentierad produkt eller tjänst med ett starkt varumärke på en nischmarknad där det finns få konkurrenter.

Vad är merförsäljning (upselling) på befintliga kunder?

Merförsäljning, eller ”upselling”, på befintliga kunder innebär att man försöker öka värdet av en befintlig försäljningstransaktion genom att erbjuda kunden att köpa ytterligare produkter eller tjänster utöver det ursprungliga köpet. Målet med merförsäljning är att öka kundens totala köp, öka försäljningen och därmed öka företagets intäkter och lönsamhet.

Till exempel, om en kund köper en dator från Dustin kan försäljaren eller e-handelssidan erbjuda tillbehör såsom en skrivare, en extern hårddisk eller programvaror som ökar datorns prestanda. Genom att erbjuda dessa ytterligare produkter eller tjänster kan företaget öka försäljningsvärdet av den befintliga försäljningstransaktionen.

Ett annat exempel på uppselling är när du startar ett abonnemang med endast bokföring hos Fortnox. Efter en tid ökar dina behov och du behöver kunna fakturera, ha lönehantering och belåna fakturor. Då kan du köpa till dessa tillägg och i samma stund ökar då Fortnox sin genomsnittliga intäkt per befintlig kund.

Merförsäljning på befintliga kunder är ett viktigt verktyg för företag att öka sina intäkter. Det är oftast enklare och billigare att sälja mer till befintliga kunder än att hitta och övertyga nya kunder att köpa. Genom att bygga en lojal kundbas och erbjuda ytterligare produkter eller tjänster till dessa kunder kan företag öka sin försäljning, öka sin vinst och stärka sin konkurrenskraft på marknaden.

Hur avgör man kvaliteten på ett företags intäkter?

Att avgöra kvaliteten på ett företags intäkter handlar om att bedöma hur uthålliga och förutsägbara intäkterna är över tid. Här är några faktorer som kan användas för att bedöma intäkternas kvalitet:

Källa till intäkterna: Det är viktigt att bedöma var intäkterna kommer ifrån och huruvida de är baserade på hållbara och pålitliga affärsmöjligheter. Om intäkterna kommer från en enda kund eller en specifik produkt eller tjänst kan det innebära en hög riskkoncentration. Undvik bolag där du har en hög kundkoncentration, det kan till exempel vara där 2-3 kunder stor för 60% av försäljningen. Även ”enproduktsbolag” är en hög risk där 1-2 produkter utgör hela försäljningen. Risken är även lägre om produkten eller tjänsten utgör en låg andel av kundens totala kostnadsmassa eller investering.
Tillväxt: Tillväxt i intäkterna är positivt, men det är också viktigt att bedöma om tillväxten är hållbar över tid och inte bara en engångsföreteelse. Var försiktig med nya bolag som kommer till börsen via IPO, ofta har inte intäkterna och vinsten hållbara utan man kan se att de försämras åren efter börsnoteringen. Bolagen har därmed optimerats till max för noteringen, men det är sällan hållbart på lång sikt.
Kassaflöde: Att bedöma kassaflödet är ett annat sätt att bedöma intäkternas kvalitet. Om intäkterna är av hög kvalitet bör det finnas en stark kassaflödesgenerering för att stödja dem. Titta på kassakonverteringen kvoten mellan kassaflöde och rörelsevinst. Ju större andel kassaflödet utgör av rörelseresultatet desto bättre kvalitet.
Kundengagemang: Kundens engagemang, det vill säga hur mycket en kund köper från företaget över tid, kan också ge insikt i intäkternas kvalitet. Om företaget har ett stark kundengagemang kan det tyda på att intäkterna är hållbara över tid.
Kundrelationer: Att bedöma relationerna till kunderna är också en viktig faktor i att bedöma intäkternas kvalitet. Om företaget har lojala kunder och långa kundrelationer kan det tyda på att intäkterna är stabila och pålitliga.

Vad menas med kort produktionscykel?

När man säger att cykeln för produktion är kort för ett företag så menar man att företaget har en snabb och effektiv produktionsprocess. Detta innebär att företaget kan producera och leverera sina varor eller tjänster till marknaden snabbt och på ett kostnadseffektivt sätt.

En kort produktionscykel kan ha flera fördelar för ett företag, till exempel:

Snabb leverans till kunder: Ett företag med kort produktionscykel kan snabbt leverera sina produkter eller tjänster till kunderna, vilket kan leda till högre kundnöjdhet och ökad efterfrågan.
Bättre kundrelationer: När företaget kan producera och leverera produkter snabbt, kan de upprätthålla bättre relationer med sina kunder och möta deras förväntningar.
Ökad lönsamhet: Kortare produktionscykler kan minska företagets kapitalbindning och produktionskostnader, vilket kan leda till ökad lönsamhet.
Bättre konkurrenskraft: Ett företag med kort produktionscykel kan vara mer konkurrenskraftigt på marknaden, eftersom de kan producera och leverera produkter snabbare än sina konkurrenter.

Företag kan uppnå en kort produktionscykel genom att implementera effektiva produktionsmetoder, använda teknologisk innovation och automatisering, ha välutbildad personal och effektiva ledarskapsstrukturer.

Vilka fördelar finns med en kort distributionscykel för ett företag?

En kort distributionscykel kan ha flera fördelar för ett företag, till exempel:

Snabb leverans till kunder: Genom att ha korta distributionscykler kan företaget leverera sina produkter eller tjänster snabbt till kunderna, vilket kan öka kundnöjdheten och ge en konkurrensfördel.
Ökad flexibilitet: Ett företag med kort distributionscykel kan anpassa sig snabbt till förändringar i efterfrågan och behov hos kunderna. Detta ger företaget ökad flexibilitet i att hantera olika marknadsförhållanden och efterfrågevariationer.
Bättre kontroll över kvalitet och säkerhet: Genom att ha en kort distributionscykel kan företaget bättre kontrollera kvaliteten och säkerheten på sina produkter eller tjänster genom hela leveranskedjan. Detta kan minska risken för felaktiga produkter eller skadade varor som når kunderna.
Minskade kostnader: Korta distributionscykler kan minska kostnaderna för lagring och transport av produkter eller tjänster. Detta kan förbättra företagets kapitalbindning i varulager, lönsamhet och konkurrenskraft.
Ökad miljöhänsyn: Genom att ha korta distributionscykler kan företaget minska sina koldioxidutsläpp och andra miljöpåverkande faktorer. Detta kan också förbättra företagets anseende och varumärkesimage.

Företag kan uppnå korta distributionscykler genom att använda effektiva logistik- och transportmetoder, ha välplanerade leveranskedjor, ha hög automatisering och använda teknologiska lösningar som IoT, AI och digitala plattformar.

Vem är olika beslutsfattare som köper in en tjänst eller produkt?

Beslutsfattare som kan köpa in en tjänst eller produkt kan variera beroende på företagets storlek, bransch och typ av produkt eller tjänst som köps in. Här är några vanliga beslutsfattare som kan vara involverade i inköpsprocessen:

Inköpschef: Inköpschefen är oftast den person som har det övergripande ansvaret för att köpa in produkter eller tjänster till företaget. De hanterar förhandlingar med leverantörer, utvärderar olika erbjudanden och fattar beslut om vilka produkter eller tjänster som ska köpas in.
Beslutsfattare: Beslutsfattare är personer som är involverade i beslutet om vilken produkt eller tjänst som ska köpas in. De kan vara chefer, ledare eller andra personer med befogenheter att fatta beslut i företaget.
Användare: Användare är personer som kommer att använda produkten eller tjänsten när den köps in. De kan ge feedback och information till beslutsfattare och inköpschefer om vilka funktioner och egenskaper som är viktiga för dem.
Budgetansvarig: Budgetansvarig är personen som ansvarar för företagets budget och övervakar inköpsprocessen. De kan fastställa budgeten för inköp och övervaka kostnaderna för att säkerställa att inköp inte överskrider företagets budget.
Teknisk expert: Tekniska experter är personer med teknisk kompetens som kan ge råd om vilka produkter eller tjänster som är lämpliga för företagets behov. De kan också hjälpa till med teknisk support efter att produkten eller tjänsten har köpts in.

Det är viktigt för företag att identifiera och förstå vilka beslutsfattare som är involverade i inköpsprocessen och att anpassa sin försäljningsstrategi för att nå ut till dessa beslutsfattare på ett effektivt sätt.