Räntebevis

Räntebevis är en produkt från Nordea som ger oss privatpersoner en praktisk möjlighet att investera i företagsobligationer i poster om 10.000 kr. Innan denna produkt kunde man bara köpa företagsobligationer för ca 1.000.000 kr eller andelar i företagsobligationsfonder. Här tar jag upp både rörligt och fast räntebevis.

Räntebevis
Räntebevis har en högre risk än ett sparkonto men ger också mer i ränta. Samtidigt har räntebeviset lägre risk än aktier om du väljer att sitta med räntebeviset löptiden ut (precis som obligationer). En liknande produkt till räntebevis är preferensaktier, skillnaden är att räntebevis har med bolagets krediter att göra och därför har man också förtur till utbetalning av ränta gentemot preffar och aktiers utdelningar (som har med bolagets vinster att göra).

Vanligt Räntebevis med 3-mån STIBOR

Med vanligt räntebevis är räntan rörlig och uppgår till 3-månaders STIBOR plus ett fast procentuellt räntetillägg. Storleken på räntetillägget är olika högt för varje räntebevis. STIBOR är den ränta som banker betalar när de lånar pengar av varandra på den svenska marknaden och det fasta procentuella räntetillägget är framför allt beroende av vilken kreditrisk bolaget har.

Fasträntebevis

Fasträntebevis är en placering med fast ränteutbetalning som utbetalas kvartalsvis, det vill säga fyra gånger om året. Just nu är det den 20 januari, den 20 april, den 20 juli och den 20 oktober. Till skillnad för Nordeas vanliga räntebevis som baseras på STIBOR så vet du här exakt hur mycket ränta du får varje kvartal. Du köper räntebevis i poster om 10.000 kr.

Fasträntebeviset är en placering som är utgiven av Nordea och produkten är kopplad till kreditrisken i ett bolag. Det innebär i praktiken att fasträntebeviset på Lindorff är kopplat till kreditrisken i Lindorff. Och eftersom Nordea utfärdar räntebeviset så finns också en kreditrisk mot Nordea Bank Finland.

Vad menar då Nordea med kreditrisk?

Med kreditrisk menas att bolaget inte kan kan fullfölja sina finansiella åtaganden. Om bolaget Lindorff skulle få problem med sin kredit och du äger räntebevis så kan du förlora delar eller hela ditt ursprungliga belopp. För att räntan inte ska betalas ut måste företaget gå i konkurs, rekonstrueras eller omförhandla sina fordringar.

Marknadsrisk och löptid

Löptiden ligger på 5 år så köper du ett räntebevis idag och väntar till löptiden gått ut 2020 så behöver du inte oroa dig för marknadsrisk utan du får tillbaka dina 10.000 kr. Skulle du däremot vilja sälja dina räntebevis inom ett år eller två så finns risken att köpkursen (procenten) för räntebeviset har gått ner under 10.000 kr. Om du då säljer för 8.700 kr så har du förlorat pengar på grund av marknadsrisken. Kursen kan gå ner på att reporäntan stiger eller att underliggande bolaget eller Nordea får problem med sin kredit. Kursen kan också gå ner på att kreditrating sänks.

Kostnader för köp av räntebevis

Handlar du på Avanza så är courtaget gratis. Däremot kan spreaden (skillnaden mellan köp och sälj) ligga på 0,5-1%, vilket gör att du direkt vid köp eller sälj ”betalar” en kostnad. Är du långsiktig så gör det inte så mycket, men ska du bara placera pengarna i någon månad till halvår så försvinner mycket av avkastningen. Jag kan väl tycka att du helst borde ha en sparhorisont på 1 år plus. Ska du spara längre än 5 år så är aktier att föredra framför ränteplaceringar. Är börsen högt värderad så kan det vara en god strategi att placera likviderna i väntan på bättre aktiepriser och sedan sälja av räntebeviset för att köpa billigare aktier. Risken finns dock att räntebevisen vänder ner i pris samtidigt som aktierna om det kommer räntehöjningar.

Kom ihåg: Lägg inte alla pengar i ett räntebevis, utan sprid ut pengarna på flera räntebevis.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *