Varför sänker Riksbanken räntan? Här förklarar jag de konkreta effekterna som räntesänkningar och skattepolitik får för Sveriges ekonomi i allmänhet och investerare i synnerhet.
Traditionellt kan man säga att Riksbanken använder räntan, eller styrräntan som det kallas i sammanhanget, för att hantera ekonomin i Sverige. Riksbanken har ett mål på att inflationen ska ligga på 2%, därför höjer eller sänker man styrräntan får att åstadkomma detta.
När ekonomin i Sverige är svag så sänker Riksbanken räntan för att hjälpa ekonomin att komma igång. Går ekonomin för starkt så måste den kylas av och då höjer Riksbanken istället styrräntan för att förhindra en för hög inflation. En hög styrränta får med andra ord ekonomin att sakta ner.
Lägre styrränta – Så här påverkar det oss
Räntesänkningar och en låg ränta i Sverige gör att…
- Vi konsumenter lånar mer pengar till bostad, bil, resor, köper mer på kredit och spenderar mer pengar på konsumtion av varor och tjänster (hushållskonsumtionen har stått för 70% av BNP-tillväxten sedan 2008).
- Vi bygger fler bostäder och konsumenterna vill köpa nya hus och lägenheter. Man vill också byta boende oftare.
- Priset på bostadsrätter, hus, sommarstugor, hyresfastigheter stiger eftersom det blir billigare att låna pengar och fler har råd. Konsumenter känner sig förmögna och lånar upp mer på sina bostäder så att de kan renovera om och spendera mer pengar.
- Priset på aktier och därmed fonder stiger eftersom sparräntan på bankkonton och obligationer minskar (låga räntan gör att man söker högre risk och avkastning). Fler lånar också på aktierna för att öka avkastningen eftersom pengar är billiga och skattefria. Snabba vinster på aktiemarknaden gör att konsumenter köper resor för familjen, äter ute, dricker mer champagne, renoverar köket, köper nya bilar och köper fler hus.
- Vår valuta, svenska kronan försvagas och minskar i värde. Detta gör att exporten ut från landet ökar och våra svenska exportbolag gynnas eftersom andra länder gärna köper varor och tjänster av Sverige om vi har en valuta som är lägre än deras egna valuta. Eftersom exporten utgör 50% av Sveriges totala BNP så gynnas ekonomin mycket av en svag krona.
- Utländska placerare investerar i bostäder och aktier här i Sverige pga högre köpkraft (mer för pengarna) genom valutaskillnader (Schweizerfrancen och dollarn har ökat rejält mot kronan t.ex.).
- Företag kommer investera mer i egna företag men också köpa upp andra bolag för att man kan låna billigt och enkelt räkna hem en affär.
Allt ovan skapar fler jobb och minskar arbetslösheten samtidigt som löner ökar, vilket blir en positiv spiral som ökar utrymmet för ännu mer konsumtion. Sedan finanskrisen hösten 2008 har konsumtion varit motorn i den svenska ekonomin. Drygt 2/3 av den totala BNP-tillväxten i Sverige har kommit från hushållskonsumtionen.
Skattesänkningar stimulerar också ekonomin
För att få fart på ekonomin i Sverige ytterligare så har man sänkt skatten på företagande och kapital. Varför har man gjort detta? Regeringen i Sverige har velat…
- Öka antalet nya jobb och minska arbetslösheten genom att öka företagsvinster och investeringar
- Få fler att starta företag genom att göra det mer attraktivt att vara företagare så att tillväxten ökar
- Göra det mer lönsamt att ta risk, arbeta och investera sina pengar i Sverige
- Göra Sverige attraktivt och få fler företag att flytta hem till Sverige igen och betala skatt (fram till 1989 hade vi en en bolagsskatt på 52 procent)
Skatter och avdrag som stimulerar Sveriges ekonomi
Globaliseringen gör att konkurrensen har ökat och lilla exportlandet Sverige måste ställa om sig hela tiden med den globala konkurrensen. Vad har man gjort för att hålla Sverige konkurrenskraftigt?
Den svenska bolagsskattesatsen sänktes år 2009 från 28,0 till 26,3 procent av vinsten. 2013 sänktes den igen och då till 22 procent (Sverige ligger nu i linje med EU-snittet för bolagsskatt).
Skatten på kapital och utdelningar har minskat för privatpersoner och bolag genom att vi nu kan investera genom ett investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF) som gör att du endast betalar ca 1% skatt om året på dina aktier. I gengäld får staten en pålitlig, jämn intäktsström med skatt varje år. Dessutom slutar folk och företag att flytta pengar utomlands eftersom det är mer lönsamt att ha kvar dem i Sverige. VP-kontot där du betalar 30% i skatt på utdelningar och försäljningar finns fortfarande kvar. 2015-03-27 kom sittande regering med ett nytt förslag om att ISK/KF skatten ska höjas och att ett golv på 1,25 procent ska införas. I förslaget finns inget tak på hur hög skatten kommer bli. Handlingen från regeringen signalerar att man vill höja skatterna på kapital och investeringar framöver. På Twitter skrev jag att många småsparare kan känna sig lurade, och då menar jag de som har haft ett vanligt VP-konto för sina aktier och som sedan sålt till 30% vinstskatt för att flytta över aktierna till en ISK. Ett investeringssparkonto är fortfarande det bästa kontot för aktier, men jag vill lyfta fram att högre skatter framöver är troligt de kommande 5 åren.
Generationsskiften i företag har underlättats för familjeföretag. När ett företag byter ägare genom en överlåtelse i forma av gåva, arv eller testamente kan detta göras utan skattekonsekvenser. Mottagaren tar då över givarens skattemässiga värden. Tidigare utlöstes skatteeffekter när en företagare skulle låta sina barn ta över företaget. I vissa fall blev skatten mer än dubbelt så hög som skatten för den som säljer företaget till en extern part utanför familjen.
Arvs- och Gåvoskatten avskaffades 17 december 2004 och var en skatt som du betalade på redan hårt beskattade besparingar och ansågs allmänt som en besvärlig skatt.
Förmögenhetsskatten avskaffades 1 januari 2007. Förmögenhetsskatten gjorde att pengar och kapital som kunde investeras i Sverige försvann ur landet. Många framgångsrika entreprenörer och bolag lämnade landet som minskade statens skatteintäkter mer än vad man kanske från början hade tänkt få in genom förmögenhetsskatten. Den gjorde också att kapital sökte sig till mindre produktiva investeringar som var skattebefriade.
Ränteavdrag på 30% finns kvar för att staten vill att medborgarna hellre ska låna pengar än att spara dem. Genom att ha ett ränteavdrag stimulerar man människor till att ta lån till sin bostad och låna till investeringar. Effekten blir att ekonomin i Sverige växer mycket snabbare än om vi skulle spara ihop pengarna för att köpa bostaden kontant. Bostadspriserna går upp och hushållen konsumerar mer – Staten och bankerna tjänar mer pengar. Nackdelen är det finansiella systemet blir ostabilt med så höga bostadsskulder i tider av kriser, då kan staten behöva rädda banker från att gå i konkurs. Största risken och skulden har dock bolånetagarna i slutändan.
ROT/RUT-avdrag finns än så länge kvar även om förslag finns att reducera avdragen. ROT/RUT är båda stimulansåtgärder från staten med syfte att öka jobben inom byggbranschen och hushållsnära tjänster. Dels har man velat få folket att spendera sina pengar och inte sitta på dem, dels så har staten velat uppmuntra att pengarna ska spenderas ”på rätt sätt”. Vad är då rätt sätt? Jo att öka värdet på sin fastighet i form av renoveringar, ombyggnationer och bygga till. Med ökat värde på sin villa, radhus, fritidshus, bostadsrätt eller hyreshus så frigörs ökat kreditutrymme som gör att nya pengar kan användas till konsumtion eller andra investeringar. En positiv spiral är såklart önskvärt vid politiska stimulansprogram.
Alla har olika åsikter på hur styrräntan påverkar ekonomin och hur man bäst bedriver skattepolitik. Innehållet i det här inlägget är mina åsikter på hur jag tolkar politiska handlingar utifrån en investerares ögon.