Inflation gör dig fattigare

Inflation är Riksbanken och statens verktyg för att skattetaxera dig som medborgare över tid. Inflation gör att dina pengar blir mindre värda varje år eftersom priset på varor och tjänster går upp i pris. Som du säkert har lagt märke till så blir bostäder, mat, kläder och försäkringar lite dyrare varje år. Kontanter eller pengar stående på konton utan ränta är därför inte en bra placering över tid. Det du behöver göra är att investera dina pengar i en tillgång som behåller sitt värde, eller i bästa fall ökar ditt värde på dina pengar. Vilka tillgångar är bra då?

  • Bostäder – köper du en lägenhet eller villa så behåller du värdet på dina pengar eftersom tillgången ökar i pris med inflationen.
  • Aktier i företag – köper du aktier i bra företag på börsen så kan du behålla värdet på dina pengar och samtidigt få en värdetillväxt över inflationen.
  • Skogsfastighet – skogen behåller värdet på dina pengar eftersom marken har ett värde och träden växer varje år.
  • Obligationer – att köpa en obligation och därmed låna ut pengar till en fast ränta bör ge en bättre avkastning än inflationen.
  • Sparkonton – om kontot har höga sparräntor på över 2% så bevarar du värdet på pengarna. Jämför bästa sparräntan här för att få värdetillväxt på upp till 6,5%.

Inflationsmålet är 2%

Riksbankens mål är att vi ska ha en inflation på 2% i Sverige. Under många var vi inte i närheten av det målet, istället pendlade vi runt 0%, vilket är mycket nära deflation. När vi i samhället har deflation så ökar värdet på pengar, vilket gör att du som konsument får en högre köpkraft. Deflation är inget Riksbanken önskar då lån också blir större för privatpersoner och stater. Deflation skapar också en lägre investeringsvilja hos företagen och investerare vilket borgar för färre jobb och skatteintäkter. Därför gör just nu centralbanker runt om i världen allt de kan för att stimulera ekonomin igenom att trycka nya pengar som kommer in i ekonomin. Deras förhoppning är att de nya pengarna ska öka tillgångsvärdena hos företag och befolkning så att de känner sig rika och investerar och konsumerar mera. En ökad konsumtion och investeringsvilja kommer så småningom leda till en högkonjunktur som sätter igång inflationen igen med de höjda räntorna. Och det ser ut att centralbankerna har lyckats, år 2017 uppnåde Riksbanken sitt mål om 2% inflation igen.

Inflationen äter på dina pengar

 

Lättare att bli miljonär idag

Drömmer du om att bli miljonär? Då kommer här goda nyheter, det är nämligen enklare att bli miljonär idag än när dina far- eller morfärldrar var unga. Anledningen stavas inflation. På grund av inflation är en miljon kronor är inte alls lika mycket idag som det var på 1940-talet. Faktum är att 1 000 000 kr år 1940 motsvarar 24 000 000 kr år 2017. Därför är det lättare att bli miljonär idag!

Hur mycket pengar vi har spelar egentligen ingen roll. Det viktiga är hur mycket vi kan köpa för varje krona.

Men vad är då egentligen pengar?

Pengar, eller mynt och sedlar, är vad vi bestämmer att det är. Sedlar är egentligen bara papper och har inget värde. De har bara ett värde för att vi bestämmer att det har det. Sålänge vi människor litar på att pengar har värde så fungerar valutasystemet.

För att pengar ska få ett riktigt värde så måste de investeras i något som bevarar värde eller ökar värde över tid. Tar du dina pengar och köper aktier i företag som växer sina vinster snabbare än inflationen så har dina pengar ett värde. Låt säga att du får 7% totalavkastning per år från dina aktier, då har din köpkraft efter inflation på 2% ökat med 5% (7-2 = 5). Du har blivit rikare! Om du istället hade haft dina pengar på ett bankkonto med noll procent ränta hade din köpkraft minskat med -2% per år (0-2 = -2), du skulle bli fattigare och samhället hade sprunigt ifrån dig. Livet skulle bli jobbigare!

Priserna ökar lite varje år

Varje år så ökar priserna för varor och tjänster lite. Vi pratar om några procent per år, men om vi summerar inflation över tid så skulle till exempel 1 kr 1910 motsvara hela 50 kr 2017. För att ta ett vardagsexempel: kanske har du hört din mormor gnälla över att ett mjölkpaket år 2017 kostar dyra 10 kr i matbutiken! På hennes tid kostade minsann mjölken 1 kr/litern, det var bättre förr! Men sanningen är att ett mjölkpaket fortfarande kostar lika mycket. Det är bara i nominella tal som mjölken har blivit dyrare.

Varför har vi inflation?

Varför finns inflation överhuvudtaget? Är inflation någonting bra? Och varför ska du som investerare bry dig om inflation?

Låt säga att du har hittat en solresa som du vill åka på, priset är 50 000 kr i år. Nästa år så kommer priset för samma solresa vara 51 000 kr. Vad skulle du göra? Du skulle troligtvis välja att åka på resan i år eftersom det blir billigare.

Inflation funkar på samma sätt, den finns till får att vi ska konsumera idag och inte imorgon. Staten älskar inflation av tre anledningar:

  • Du konsumerar mera, vilket resulterar i fler jobb på företag och samhället blir därmed rikare.
  • Du blir beskattad på nominella kronor. Köper du en tillgång för 100 000 kr så kommer priset vara 102 000 kr nästa år på grund av en inflation på 2%. Det finns ingen riktig värdeökning, och eftersom du får betala skatt på den nominella öknngen (2000 kr) så är inflationen i sig en beskattning av dig som medborgare.
  • Skulder och lån utfärdas på nominella villkor. Om du tar ett bolån på 1 miljon kronor så kommer skulden fortfarande vara 1 miljon kronor i nominella tal om 10 år.  Inflation gynnar därför de med skulder (lånet betalar ju av sig självt med 2% varje år). Staten som trycker mycket nya pengar har mycket i skulder på sin balansräkning. Och det enorma skuldberget blir lättare att betala tillbaka för varje år som går eftersom penningmängden hela tiden ökar.

Inflation är alltså bra för staten och de privatpersoner och företag som har lån. För dig som sparare och investerare så är inflation någonting som minskar din avkastning. Du måste alltid ha en avkastning över inflationen för att få en riktig realavkastning.

Hur skapar staten inflation?

Svenska Riksbanken är vårt lands centralbank och har befogenhet att ”trycka nya pengar”. När centralbanker trycka nya pengar så skapas fler antal kronor i pengasystemet. Genom att hela tiden öka mängden pengar i omlopp så ökar staten priserna långsamt över tid.

Nominella kronor och reala kronor

Det är viktigt att du kan skilja på nominella kronor och reala kronor. Nominella kronor tar nämligen inte hänsyn till inflation, men det gör reala kronor. Så när din farfar säger att han tjänade 4 kr/tim 1930 så säger han egentligen att han tjänade 4 nominella kronor. Om han var ekonomiskt insatt så skulle han istället säga att han tjänade 1 nominell kr/tim 1930, vilket är likvärdigt med 116 kr/tim reala kronor idag.

Börja spara idag Årsränta
4spar 6,5 - 10%
Ej insättningsgaranti
Öppna sparkonto