Sparbanker

Banker finns det gott om i Sverige, och sektorn utgör en onormalt står del av vår BNP. Banksystemet består till största delen av privata affärsbanker där de fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank är ledande. Finanssektorn är betydande i Sverige och enligt rapporter så ska runt 80 000 till 150 000 personer jobba i branschen. Eftersom våra banker i Sverige är internationella så finns en påtaglig risk för kreditförluster även i andra länder. Politiker har en nervös inställning till banksektorn, och det är inte solklart hur man ska rädda bankerna ifall bankernas egna kapital raderas ut av kreditförluster eller inställda betalningar. Historiskt har många fusioner skett mellan sparbanker vilket har skapat en oligopolstruktur i banksektorn där de fyra storbankerna är dominanta. Effekten blir höga vinstmarginaler på bankernas produkter och tjänster.

Bankerna i Sverige erbjuder sparkonton, aktiehandel, bolån, fonder, försäkringar och betalkort.

Lista på sparbanker i Sverige:

Inlåningsföretag utan bankstatus:

  • Payex
  • HoistSpar
  • Lendify
  • 4spar
  • Akelius
  • Bigbank
  • BlueStep

Den bank som klarat sig bäst genom finanskrisen 1990 och 2008 är Handelsbanken. På aktiemarknaden anses SHB vara en defensiv aktie i finanssektorn. Banker påverkas av den globala konjunkturen och är sammanflätade med alla andra banker i världen. Banker lånar pengar av varandra i ett stort globalt nätverk vilket gör att svenska sparbanker är exponderade mot finansiella kriser utomlands.

banker

Riksbanken och Basel III

Riksbanken (Sveriges centralbank) ansvar är att hålla penningvärdet stabilt och se till att betalningssystemet är säkert. Det internationella regelverket Basel III har stärkt kraven på bankernas kapitaltäckningsgrad och rapportering. Regelverket skapades efter finanskrisen 2008 och syftet med Basel är att förhindra framtida finansiella bubblor och krascher. Mer ingående så handlar Basel om att totala kapitalkraven ska uppgå till 8% och nu får heller inte bankerna räkna in goodwill som eget kapital. Om bankens kärnprimärkapital hamnar under 7% så får styrelsen inte besluta om att lämna utdelning till aktieägarna. Effekterna av hårdare krav på kapital kommer att minska avkastning på eget kapital och lönsamheten för bankbolag. För att kompensera detta kommer bankerna behöva öka priserna på produkter och bolån vilket gör att privatkunder och företagskunder kommer att drabbas.

De hårdare reglerna kräver ökad personal inom risk and compliance vilket kostar stora mängder pengar. De hårdare regelverken gör att det är svårt för mindre banker att börja konkurrera om bolån på allvar. Nordeas orförande Björn Wahlroos menar att nya regelverk har gjort storbankernas konkurrenssituation bättre, en bred vallgrav har uppstått mellan storbankerna och småbankerna. Staten vill heller inte att någon av de fyra storbankerna ska gå i konkurs eftersom påföljderna skulle bli enormt negativa för samhället. Därför är de fyra bankerna Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB “too big to fail”, vilket betyder att staten kommer använda skattepengar för att skjuta till kapital om så behövs. Värt att notera är att sveriges tillväxt sedan 2008 har sitt ursprung i kredittillväxt och inte produktionstillväxt.

För tillsyn och övervakning arbetar Finansinspektionen. Myndigheten kan även ge ut och återta banktillstånd. Idag anser Finansinspektionen att svenska banker är välkapitaliserade, och att balansräkningarna ser bättre ut än innan 2008.