Historien brukar återupprepa sig, det som utlöser en finanskris eller börskrasch skiljer sig däremot genom tiderna. Lyssna på avsnitten nedan och lär dig investera bättre genom att vara förberedd på vad som kan hända.
Historiskt har vi haft elva börskrascher, där börsen fallit mer än 25% i realt värde (justerat för inflationen). Den värsta börskraschen hade vi i Sverige 1912-1921 då börsen störtade med 75% realt. Andra stora nedgångar på börsen var IT-bubblan 2000-2002 (-65%), 30-tals depressionen 1929-1933 (-58%), Fastighetskrisen 1989-1992 (-55%), Finanskrisen 2007-2009 (-52%) och Coronapandemin 2020 (-35%).
2020 fick vi Corona pandemin som fick börserna på fall världen över. Börsfallet började den 20 februari och bottnade i mitten av mars. Börskraschen landade på över -30% och var en av de snabbaste nedgångarna i historien. Bäst klarade sig digitala affärsmodeller medan alla fysiska verksamheter som t.ex. hotell, flyg, restaurang och detaljhandel fick det tufft.
Dokumentärer om finanskriser
Kreugerkraschen
Kreugerkraschen – Ivar Kreuger också kallad ”Tändstickskungen” blev under 20-talet en av världen viktigaste finansmän. Hans finans- och industri imperium beräknas ha varit värd ca 900 miljarder i dagens penningsvärde. Men sen fick han problem med skulder och belåning, kort därefter hittas han död i Paris. Finanskrisen som följde fick såväl politiska som enorma ekonomiska konsekvenser. Vi brukar kalla den tiden för 30-talsdepressionen eller ”den stora depressionen”. Börsen gick ner ca 55% under den här tiden.
IT-bubblan
IT-Bubblan – Under IT-bubblan eller IT-boomen trodde alla att internetbolag och telekombolag skulle ta över världen. Börsen var skyhög och många bolag hade haft uppgångar på flera tusen procent. Man sa att det var annorlunda den här gången och boalgens vinster värderades med P/E 100 (trots att de flesta bolag inte gjorde någon vinst utan förluster). Vilket betydde att med deras omsättning skulle man få vänta flera hundra år innan de genererade vinst. OMX Börsen kraschade sedan med en nedgång på ca 65%.
Finanskrisen 2008 konsekvenser
Ett år med finanskris – Finanskrisen 2008 kallades den värsta globala finanskrisen sen 30-talsdepressionen. Krisen slog till hårt och snabbt efter Lehman Brothers konkurs 15 september 2008.
1990-tals krisen
90-tals krisen – Räntan höjdes till 500 procent och en av Sveriges största banker försvann efter den stora fastighetskraschen. Över en halv miljon människor blev arbetslösa och tusentals företag gick i konkurs.
Om du vill lära dig hur du ska agera och tänka under kriser så kan du lyssna på kända investerare här. Om du är nybörjare på aktier och vill börja så kan du läsa vilka nätmäklare vi rekommenderar under guiden köpa aktier.
Har du tips på fler program som vi bör lägga till på listan? Kommentera nedan!
Finanskrisen 2008-2009
Finanskrisen 2008-2009 var en global ekonomisk kris som började i USA och spred sig till resten av världen. Den utlöstes av en kombination av faktorer, inklusive subprime-hypotekslån som gavs till personer med dålig kreditvärdighet, överdriven skuldsättning, brist på reglering och tillsyn av finansmarknaderna, samt användningen av komplexa och opålitliga finansiella produkter.
När fastighetsbubblan brast i USA, ledde det till bankernas kollaps och en kaskad av konkurser och panik på finansmarknaderna runt om i världen. Krisen resulterade i förluster av arbetstillfällen, minskad tillväxt och kraftigt fallande aktiepriser över hela världen, och den krävde omfattande regeringsingripanden för att stabilisera ekonomin och förhindra en djupare nedgång.
Vad orsakade finanskrisen 2008?
Finanskrisen 2008-2009 orsakades av en rad faktorer som samverkade och skapade en global ekonomisk kris av sällan skådat slag sedan den Stora depressionen på 1930-talet. Här är några av de viktigaste faktorerna som bidrog till krisen:
- Subprime-hypotekslån: Banker och andra finansiella institutioner gav ut hypotekslån till personer med dålig kreditvärdighet, så kallade subprime-lån. Dessa lån var ofta bundna till variabla räntor och tillät låntagarna att köpa hus som de egentligen inte hade råd med.
- Ökad skuldsättning och spekulation: Det fanns en allmän ökning av skuldsättning både bland privatpersoner och företag. Samtidigt ägnade sig många finansiella institutioner åt högriskbeteenden och spekulativa investeringar.
- Brister i tillsyn och reglering: Tillsynsmyndigheter och regleringsorgan misslyckades med att tillräckligt övervaka och reglera finansmarknaderna. Detta skapade ett klimat där risktagande blev alltmer utbrett och oreglerat.
- Finansiell innovation: Komplexa finansiella produkter, som exempelvis derivat, skapades och användes i stor utsträckning. Dessa produkter var ofta svåra att förstå och utvärdera, vilket bidrog till en ökad osäkerhet på marknaden.
- Kollaps av subprime-marknaden: När många låntagare misslyckades med att betala tillbaka sina lån och fastigheter blev föremål för avskrivningar, ledde det till en kollaps på den subprime-hypoteksmarknaden. Detta utlöste en kedjereaktion som spred sig till hela finanssektorn.
- Leverage och brist på likviditet: Många finansiella institutioner hade höga nivåer av belåning (leverage) och hade svårigheter att få tillgång till tillräckligt med likviditet när krisen väl bröt ut. Detta förvärrade situationen och bidrog till att sprida krisen till andra delar av ekonomin.
Finanskrisen 1990
Finanskrisen i Sverige på 1990-talet var en djup ekonomisk kris som hade sitt ursprung i överhettningen av fastighetsmarknaden och överdriven bankutlåning under slutet av 1980-talet.
När fastighetsbubblan brast, ledde det till en våg av bankkriser då flera av Sveriges största banker drabbades av enorma förluster. Regeringen tvingades att nationalisera flera banker och genomföra omfattande åtgärder för att stabilisera ekonomin, inklusive att höja räntor och genomföra strukturella reformer.
Detta resulterade i en period av lågkonjunktur, hög arbetslöshet och politisk osäkerhet, men Sverige lyckades över tid återhämta sig genom strikta ekonomiska åtgärder och reformer.
Vad orsakade finanskrisen 1990?
- Överhettning på fastighetsmarknaden med stigande priser och ökad spekulation.
- Överdriven bankutlåning som skapade en hög nivå av skuldsättning.
- Bristfällig reglering och tillsyn av banksektorn, vilket tillät överdrivna risktaganden.
- Politiska beslut och åtgärder som bidrog till den finansiella instabiliteten.
- Försämrad konkurrenskraft och strukturella problem inom den svenska banksektorn.