Hur ska man välja en fond? Inte så här iallafall

Vanliga misstag när personer väljer sina fonder är att lyssna på vänner och bekanta, välja fonder med kortsiktigt bra avkastning och ignorera höga avgifter.

Gratulerar till att du har tagit steget till att investera i fonder. Nu kommer den svåra biten – vilken fond ska man välja?

I Sverige finns det fler än 1000 fonder att välja mellan, enligt fondspecialisten Morningstar. Fonderna finns uppdelade i olika kategorier som aktiefonder, räntefonder, tillväxtmarknadsfonder, Sverigefonder, Europafonder, Kinafonder, USA-fonder, Afrikafonder, obligationsfonder och blandfonder.

När det finns ett helt hav av fonder att välja mellan, så vill de flesta fondinvesterare ha en topplista på de bästa fonderna i alla kategorier. Det som avgör vilka fonder som är bäst är avkastningen historiskt, risken och fondavgiften.

Ett vanligt misstag är att man köper fonder utan en förståelse för hur den passar in med resten av din privatekonomi. För bästa utfall – kontrollera att fonden matchar din risktolerans, finansiella mål och din pensionsplan.

Här kommer några vanliga misstag som investerare gör när de ska välja en fond:

Väljer de hetaste fonderna just nu

Det vanliga är att en småsparare ser att t.ex. Kinafonder har stigit med +30% senaste året och tänker ”Kinafonder är det som går bäst, där ska jag satsa mina pengar”.

Generellt så försöker vi människor att tajma marknaden och hoppa in och ut i olika fonder för att jaga avkastning. Problemet med den strategin är att du köper till högt pris och säljer till lågt pris.

Följer råd och tips från vänner och familj

Många nybörjare på fonder litar inte på sin bankman eller affärstidningar. Istället så frågar de sina vänner och bekanta om vilka fonder de investerar i – eller vilka fonder som de bör köpa.

Att många väljer att fråga närstående har att göra med trovärdighet. Man litar mer på de människor som alltid funnits där. Men om din vän, kollega eller familjemedlem inte har kunskap eller erfarenhet av fonder eller börsen så är risken stor att du kommer att förlora pengar.

Väljer de fonder med flest stjärnor eller bäst betyg

Stjärnor eller ett högt betyg är ett utmärkt sätt att hitta en bra fond, men undersökningen tar inte slut där. När du hittat en fond med bra betyg så gäller det att läsa på om det verkligen stämmer. Stjärnor och betyg baseras ofta på historisk avkastning – och tyvärr är det så att historisk avkastning inte säger någonting om framtida avkastning.

Tänker att obligationer är tråkigt

De flesta som sparar i fonder är långsiktiga och vill ha en hög uppsida. Det är därför många väljer aktiefonder som förstahandsvalet. Men det finns mindre riskfyllda alternativ.

Obligationer är mindre riskfyllda än aktiefonder, och dess underliggande tillgång är stats- eller företagsskulder. När du investerar i obligationer så lånar du ut pengar under en bestämd tidsperiod, i gengäld blir du lovad pengarna tillbaka plus ränta.

Aktier och aktiefonder ger en bättre uppsida på lång sikt, men obligationer kan balansera din portfölj och ge en stadig inkomst varje år.

Struntar i fondavgiften

Det kanske vanligaste misstaget många gör är att strunta i avgiften. Tyvärr är det så att många inte förstår den långsiktiga effekten avgifter har på avkastningen. ”Två procent i avgift kan ju inte bli så mycket” tänker många. Men med ränta på ränta effekten så försvinner en stor del av avkastningen.

Fondavgiften varierar baserat på om du väljer en aktivt förvaltad fond eller en passiv indexfond. En aktivt förvaltad fond har normalt en avgift kring 1,5%, medan en passiv indexfond har runt 0,30% i avgift.

Säg att du investerar 100 000 kronor i en fond, och att avkastningen blir 7% per år. Efter 30 år så borde du vara väldigt glad över din avkastning, men fondavgiften kan göra dig missnöjd när du ser utfallet. Jämför två fonder med olika avgifter nedan:

• Fond A = 0,30% avgift
• Fond B = 2,00% avgift

Passiva indexfonder har lägre avgifter och har en tendens till att få bättre avkastning över tid, vilket gör dem till bästa valet för många investerare. Indexfonder har normalt en avgift på 0,30%. Här kan du jämföra de bästa indexfonderna.