Buffertsparande

Att bygga upp en buffert

Buffertsparande är alltid en trygg försäkring ifall det oväntade händer. De flesta sover gott med vetskapen att man har en ekonomisk buffert för oförutsedda kostnader. I den här artikeln ska vi försöka besvara hur mycket buffertsparande som behövs.

Vad betyder buffertsparande?

Att ha ett buffertsparande betyder att du har en summa sparad, vilken är avsedd för till exempel oförutsedda händelser. Det är ett sparande som du inte har öronmärkt till något specifikt – istället finns det där som en trygghet om du vid något tillfälle skulle behöva extra pengar.
Man brukar säga att rent generellt ska man eftersträva att ha minst två månadslöner på sitt buffertsparande.

Hur mycket behövs i buffertsparande?

Hur mycket buffertsparande behöver man? En buffert ska helst bestå av 2-3 månadslöner. Det är en bra tumregel som de flesta sparekonomer använder. Du bör vidare buffertspara på ett sparkonto med bra sparränta så att dina pengar växer över tid. Hur mycket buffertsparande man behöver utöver 2-3 månadslöner beror på. Har du flera barn, bor i hus och har 1-2 bilar så kan en större buffert på 4-6 månadslöner behövas för din ekonomi.

Tips! På Collector sparkonto+ via Avanza kan du få 0,65% sparränta med statlig insättningsgaranti och fria uttag. Dessutom kan du välja att spara i fonder på samma konto vilket är smidigt för att samla allt sparande på samma ställe.

Varför ska man ha ett buffertsparande?

Att ha en buffert är väldigt viktigt för att du ska kunna känna en ekonomisk trygghet. Om du har ett buffertsparande har du pengar att ta från om det skulle knipa – till exempel något viktigt som att bilen eller tvättmaskinen går sönder. Något sådant vill man helst inte stå utan längre tid än absolut nödvändigt, och då är det skönt att ha ett buffertsparande som man kan ta pengar ifrån för att lösa situationen direkt.

Det kan också hända att du av olika anledningar får en minskad inkomst. Kanske blir du sjukskriven eller arbetslös. Har du då en buffert behöver du inte vara orolig för att din ekonomi ska haverera under tiden du blir frisk eller letar nytt jobb.

En hel årslön i ekonomisk buffert

Tidigare har politiker sagt att du som privatperson behöver ha en årslön som ekonomisk buffert, men det kan tyckas svårt för många barnfamiljer eller ensamma hushåll. Sikta därför på att först bygga upp en buffert på ca 10 000 – 30 000 kr. Det borde täcka bilreparationer, ifall tvättmaskinen går sönder eller om du får någon annan vanlig oförutsedd utgift.

En större buffert i privatekonomin kan vara bra att ha ifall:

  • Du blir långvarigt sjuk eller sjukskriven
  • Blir arbetslös
  • Bilen, frysen, kylen eller diskmaskinen går sönder
  • Om du har ett hushåll med barn (spara till barn)
  • Bor i ett gammalt hus med renoveringsbehov

Hur bygger jag upp ett buffertsparande?

Att bygga upp ett buffertsparande är naturligtvis inte gjort i en handvändning. Däremot är det oftast enklare än vad man tror – även för den som har relativt små marginaler att röra sig med.

Till att börja med kan du avsätta en viss summa varje månad som dras automatiskt direkt in på ditt sparkonto. Har du möjlighet kan du dessutom sätta in lite extra pengar när tillfälle ges. Du kanske hade mer pengar än beräknat över när alla räkningar var betalda, eller du kanske har sålt något.

Alla bäckar små brukar göra att ditt buffertsparande växer ganska fort, och det brukar snabbt bli riktigt roligt att fortsätta sparandet när man faktiskt ser att det händer något på sparkontot. Ofta blir det en sporre till att försöka spara ännu mer framöver.

Det största misstaget du kan göra är att tänka att det inte är någon idé att börja spara eftersom du ändå bara kan spara en liten summa varje månad. Oavsett hur lite du än kan spara så är allt sparande alltid bättre än inget sparande alls. Att ha ett buffertsparande är dessutom en väldig trygghet, något som kanske behövs framförallt när man bara har möjlighet att spara lite pengar varje månad.

Sparkonto med insättningsgaranti

När du avgör var du vill ha dina pengar sparade är det viktigt att du väljer ett sparkonto med insättningsgaranti. Detta innebär nämligen att om din bank av någon anledning till exempel skulle gå i konkurs, är du fortfarande garanterad att få tillbaka dina sparade pengar.
Det är viktigt att känna till att insättningsgarantin inte täcker hur stora summor som helst. Om inget annat anges är det sparande upp till 950 000 kronor som ersätts via insättningsgarantin.

Investera i fonder för att växa sparandet

Om du vill att dina pengar ska växa utan att du gör något med dem, är det klokt att investera i fonder. Detta är ett tryggare alternativ än aktier, eftersom fonder brukar vara ganska stabila även när ekonomin i övrigt är ganska svajig. Som regel får du dessutom bättre ränta på dina fonder än vad du får på ett sparkonto, även om din fondförvaltare tar ut en viss procentuell avgift för ditt sparande.

Att spara i fonder är ingenting för dig som kommer behöva dina pengar snart. Istället är fonder tänkt som ett mer långsiktigt sparande som växer över tid. Med det i åtanke så kan det vara extra klokt att välja fonder som sparande, eftersom det kan göra att det blir lättare för dig att inte nalla från sparkontot.

Vanliga frågor

Vad är buffertspara?

Det är när du lägger undan pengar på ett sparkonto för plötsliga kostnader. Det kan också vara när du vet att kylen snart behöver bytas ut eller liknande. Förslagsvis är ett bra buffertsparande när du lägger undan 10% av din lön varje månad. Det kan också kallas månadssparande.

Varför ska man ha ett buffertsparande? 

Med ett kapital på sparkontot så kan du känna dig trygg. Det handlar om frihet och ett oberoende mot din arbetsgivare. Med ett kapital på sparkontot så kan du känna dig trygg. Det handlar om frihet och ett oberoende mot din arbetsgivare.

Hur lyckas man spara pengar? 

Det handlar om att göra det som är jobbigt. Sätt dig ner och planera din ekonomi och bygg upp din ekonomiska buffert innan det är för sent. Planera dina utgifter så att du får ett överskott som kan gå till sparande. Titta på dina kvitton eller transaktionshistorik över det senaste månaderna, hur stora utgifter har du? Vad lägger du mest pengar på? Genom att titta på din konsumtion så kan du bli mer medveten om hur du spenderar pengar. Börja sedan välja bort de utgifter du kan klara dig utan.

Hur kan man buffertspara när man inte har ekonomin till det?

Motivation är viktigt för att lyckas med ditt sparande, så se till att sätta delmål mot ett större sparande. Börja lägga undan 200 kr varje månad och öka sedan beloppet. Flytta dina pengar till ett särskilt sparkonto så minskar risken att du konsumerar upp dina pengar. Det är även bra om du har en inkomstförsäkring eller arbetslöshetskassa som kan ta vid när din sparbuffet är slut.

Det är enklare att lyckas spara pengar om du har ett bestämt sparkonto för ditt buffertsparande.

Sparformer för buffertsparande

buffertsparande

Sparformer för buffertsparande är vanligtvis sparkonto, fasträntekonto eller fonder. Dessa sparalternativ ger ca 0,2-8% sparränta per år på ett ungefär. På sidan sparformer kan du läsa mer om vilka alternativ som finns för sparande och investeringar.

Om du har dålig disciplin så kan det vara en god idé att låsa in pengarna på ett sparkonto. Välj då att binda pengarna i 1 år eller mer så kommer du inte kunna använda sparpengarna till spontanköp. Tricket är att flytta pengarna från ditt lönekonto så att du inte använder upp dem.

Om du ska spara pengar under kort tid (1 mån till 1 år) så rekommenderas sparkonto. Detta eftersom du inte riskerar att förlora pengar samt att du kan få ut dina pengar när du vill om du väljer rörlig sparränta. Ska du spara i aktiefonder eller köpa aktier så behöver du ha en sparhorisont på 5-10 år enligt mig. Ett bra tips är då att månadsspara i aktieindexfonden Avanza Zero som är gratis. Du får du exponering mot börsen 30 mest omsatta Large cap-bolagen. Man kan säga att din avkastning kommer att bli som börsen går varje år. Du slipper dessutom att själv förvalta pengarna och det kostar inget. Du kan jämföra svenska indexfonder här.