Investera i obligationer

Obligationer brukar beskrivas som säkra och stabila eftersom de är ett värdepapper med fast ränta och du får tillbaka dina pengar om du behåller obligationen tills förfallodatumet.

Investerare har gärna obligationer i sin portfölj när aktiemarknaden är osäker eller när räntan är på väg ner. Obligationer har en lägre risk än aktier, men ger inte samma höga avkastning över tid.

Bästa obligationsfond inom statsobligationer

Bästa obligationsfond inom företagsobligationer

Mer fondinformation hittar du hos Avanza om du klickar på länkarna. Kom ihåg att fonder kan såväl öka som minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. All investering sker på egen risk.

Vad är obligationer?

Obligationer, vad är det egentligen? Kort förklarat är det ett lån. Företag och regeringar behöver ofta låna mer pengar än vad man kan göra via banken. Det ett företag eller stat gör i ett sådant läge är att utfärda obligationer på marknaden så att investerare kan köpa deras obligationer.

Investerarna lånar då ut sina pengar till företagen eller regeringarna mot en kupongränta. Pengarna kan sedan användas till att expandera företag eller att satsa på nya infrastrukturprojekt.

Vanliga obligationer som man oftast talar om är:

• Statsobligationer –  är ett löpande skuldebrev utgivet av till exempel svenska staten. Statliga obligationer anses ha lägst kreditrisk eftersom staten får in pengar via skatt.
• Företagsobligationer – är obligationer som företag ger ut när banken inte räcker till. Högre risk än statsobligationer eftersom företagen måste gå med vinst över tid.
• Premieobligation – är en typ av statsobligation som Riksgälden ger ut där räntan samlas i en pott och lottas ut bland innehavarna.

Tips: SPP Obligationsfond har fått betyg 5 av 5 av Morningstar och har låg förvaltningsavgift på 0,20%.

Vad är skillnaden mellan aktier och obligationer?

En obligation är en skuld i företagens balansräkning, medan aktier är eget kapital på tillgångssidan. Köper du aktier så blir du delägare i företaget och köper du obligationer så agerar du bank och lånar ut dina pengar under en tidsperiod. Äger du aktier så får du ta del av ökande vinster, utdelningar och kursuppgång (förhoppningsvis) över tid, dessutom har du rösträtt.

Obligationer ökar inte i värde och du får inte ta del av företagets vinster, utan det du får är en förutbestämt ränta varje år. En fördel med obligationer är att eftersom det är en skuld för ett företag så får du betalt före aktieägarna vid en konkurs. Därför brukar man säga att obligationer har lägre risk än aktier.

När ska man investera i obligationer?

Obligationer kan du äga om du tror att börsen ska gå ner under många år. Eller om du tror styrräntan ska gå ner i många år. Då blir ju din fasta kupongränta mer attraktiv. Många investerare och förvaltare väljer också att ha 30% av sina tillgångar i obligationer eftersom det ger en bättre riskspridning.

Är du ung och har långt kvar till pensionen så ska du främst äga aktier eftersom över tid så avkastar alltid aktier bättre än obligationer, dessutom minskar risken eftersom du har så många år kvar innan du behöver pengarna. Är du under 40 år så kan du med fördel investera i småbolag som växer snabbt. Återinvesterar bolagen vinsten så kommer ränta på ränta effekten arbeta snabbare för dig.

Obligationer passar dig som är äldre

Om du är en pensionär så är obligationer en bra idé eftersom du inte har råd att förlora dina pengar på äldre dagar. Kupongräntor från obligationer räcker då bra för att betala räkningar och du kan räkna på en fast inkomst varje år.

Vet du om att du ska köpa ett hus om 5 år eller att du ska börja studera igen så kan det vara bättre att ha pengarna i obligationer, eftersom du inte har råd att förlora kontantinsatsen eller de pengar som är avsatta till studier.

Idag när världens länder har så låga styrräntor så ger statsobligationer och i vissa fall företagsobligationer en mycket låg avkastning. Därför väljer många småsparare istället att investera i de bästa fonderna som ger bättre ränta än obligationer. Om man tycker fonder är för hög risk så finns sparkonton med insättningsgaranti.

Begrepp att hålla koll på om du ska köpa obligationer

• Nominellt värde – är den summa pengar du får tillbaka när obligationen förfaller.
• Kupong – är den ränta du får för att du har lånat ut pengar. Ofta får du räntan utbetald två gånger om året.
• Förfallodatum – är det datum då det nominella värdet betalas tillbaka. Löptiden på obligationer är olika, allt från dagar till decennium.
• Utfärdare – det företag eller stat som ger ut obligationen. Det är mycket viktigt att titta på räkenskaperna för det företag som utfärdar obligationer.

Vart kan jag köpa obligationer?

Du kan köpa och sälja obligationer enklast hos nätmäklare som Avanza Bank. Obligationer säljs ofta i poster på 1 miljon kronor så därför kan du som småsparare med fördel spara i obligationsfonder istället (lista med obligationsfonder hittar du här). Är du kapitalstark så kan du kan givetvis köpa statsobligationer och köpa företagsobligationer hos Avanza om du ringer deras mäklare på telefon.

Om du ska börja spara i obligationer så ska du komma ihåg att statsobligationer är den säkraste typen av obligationer samt att företagsobligationer är osäkrare men erbjuder en högre avkastning. Kom ihåg att obligationer inte är riskfria och att företaget som lånar pengar av dig kan ställa in betalningarna.

Här följer en förklaring av olika typer av obligationer:

Statsobligationer

En statsobligation kan beskrivas som en form av värdepapper som ger fast avkastning. När du köper en statsobligation, som är en så kallad räntebärande investering, lånar du ut en viss summa pengar till staten. I utbyte får du betala en fast räntesats, även kallad kupong.

Statsobligationer används bland annat för att samla in pengar till nya projekt, såsom förbättringar och utbyggnationer av infrastrukturen.

Företagsobligationer

En företagsobligation kan beskrivas både som ett företagslån och ett värdepapper som går att köpa. Ett företag som är i behov av lånefinansiering har i huvudsak två alternativ att välja mellan: Genom att ta ett banklån eller genom att köpa en företagsobligation.

Detta innebär att en företagsobligation är en slags skuldebrev som delas ut av ett företag, och sedan säljs till en investerare. Anledningen till att företaget väljer att ge ut obligationer är att få in pengar till verksamheten.

I jämförelse med statliga obligationer ger företagsobligationer generellt sett högre avkastning, men så är de också förenade med högre risk.

Tips på företagsobligationsfonder

Gröna obligationer

En grön obligation innebär kapital som är öronmärkt för olika miljöprojekt. Beroende på hur pengarna ska användas samt hur kupongen är utformad finns det olika typer av gröna obligationer.

Den som har en pensionsförsäkring hos till exempel Alecta, SPP eller SEB har med all sannolikhet en del av kapitalet investerat i en eller flera gröna obligationer. Tips på gröna obligationsfonder hittar du nedan.

Premieobligationer

En premieobligation är en form av statsobligation som tillhandahålls av Riksgälden, men som även säljs av bland annat affärsbanker.

Riksgäldskontoret, eller Riksgälden, lägger räntan i en form av pott som lottas ut istället för att betala varje enskild obligationsinnehavare. Det betyder att det inte finns några räntegarantier på Premieobligationer. Däremot finns möjligheten att vinna pengar i Riksgäldens dragningar.

Hur hög ränta kan man få?

Då det finns obligationer som har en löptid på flera år är det svårt att säga exakt hur mycket du kan få i ränta. Ofta har obligationer dessutom en förutbestämd ränta, vilket betyder att priset för en obligation kan ändras om ränteläget förändras medan räntan förblir oförändrad eftersom den är fast.

Viktigt att veta är att historisk avkastning inte innebär garanterad framtida avkastning. En investering i någon form av värdepapper, exempelvis en obligation, innebär en viss risk och du kan aldrig vara säker på att göra vinst på, eller få tillbaka, ditt investerade kapital.

Särskilda regler när det gäller räntesatsen

Det finns dock särskilda regler när det gäller räntesatsen för så kallade högkostnadskrediter. Dessa regler innebär bland annat att

• Den nominella räntan maximalt får vara 40% över referensräntan
• Dröjsmålsräntan får även den högst vara 40% över referensräntan
• Lånets totala kostnad får maximalt vara lånebeloppet x 2 (gånger två)

Det är också viktigt att komma ihåg att såväl risknivån som avkastningsnivån kan variera, främst beroende på var obligationen köps men också på ränteläget på marknaden. Skulle långivaren gå i konkurs kan du dessutom riskera att förlora hela investeringen.

Söker du en annan form av obligationer kan du istället köpa en nollkupongobligation som är en form av obligation som löper utan ränta. Enklast är att jämföra dessa obligationer med aktier som ger avkastning samma dag som de säljs.

Vad betyder kreditvärderingsbetyg?

Ett företags, en privatpersons eller ett lands återbetalningsförmåga mäts i så kallad kreditvärdighet. För att beskriva kreditvärdighet använder man sig av så kallade kreditvärderingsklasser, även kallade ratingklasser.

Dessa klasser delas i sin tur in efter olika skalor enligt följande:

• Från AAA till C där AAA är högsta riskindikator
• Från 1 till 5 där 1 är högsta riskindikator

När det gäller kreditvärderingen för ett lands eller ett företags obligationer mäts kreditvärdigheten genom landets statsobligationer respektive företagets företagsobligationer.

Vad innebär kupongobligation?

En så kallad kupongobligation är en obligation som har en löpande halvårs- eller helårsränta. Uttrycket kupongobligation härstammar från förr då värdepapper ofta var försedda med just en kupong som revs, eller ”klipptes”, i samband med att räntan betalades.

Kupongobligationer kännetecknas av att de har en specifik löptid, ett så kallat nominellt värde samt en fast ränta som gäller under hela löptiden (även kallad kupongränta).

Det finns också obligationer som kallas nollkupongare, vilket är raka motsatsen till kupongobligationer. I detta fall är räntan inbyggd i priset eftersom dessa obligationer säljs till underkurs (eventuell vinst betalas ut i samband med att nollkupongobligationen förfaller).

Vad betyder säkerställd obligation?

En säkerställd obligation kan beskrivas som en obligation med en säkerhet som består av hypotekskrediter. Krediterna är i sin tur förenade med någon form av inteckning, exempelvis i en egendom, och med kreditinstitutet som garant för skulden. Panten, som i detta fall är en fastighet, kommer då i formen av ett intecknat pantbrev.

Spara i obligationer som privatperson

Om du som privatperson vill köpa och spara i obligationer finns det i huvudsak två olika typer av obligationer att välja mellan, nämligen premieobligationer och företagsobligationer.

I grund och botten är de uppbyggda på i princip samma sätt även om de omfattas av lite olika villkor. Båda obligationerna delas ut under en bestämd tidsperiod, en så kallad löptid. Löptiden kan variera beroende vem som ger ut obligationerna och vilket typ av obligationer det gäller.

Gemensamt för dessa obligationer är att de omfattas av ett förutbestämt slutdatum som också definierar löptidens slut. Därmed vet du redan från början när du kommer att få dina pengar utbetalda.

Obligationer ger lägre avkastning än aktier

Som privatperson har du mycket att vinna på att investera i obligationer. Det innebär till exempel liten risk att spara i obligationer jämfört med exempelvis aktier, då du får tillbaka dina investeringar i samband med att löptiden går ut.

Pengarna du investerar är inte heller bundna, vilket innebär en möjlighet att du kan sälja obligationer innan det att löptiden går ut. Dock ger obligationer generellt sett lägre avlastning än vad aktier ger.

Bra begrepp att hålla reda på

Bra begrepp att hålla reda på för dig som vill spara i obligationer:

– Nominellt värde: pengarna du får tillbaka i samband med att obligationen förfaller

– Kupong: räntan du får för att ha lånat ut pengar

– Förfallodatum: det datum då det nominella värdet återbetalas

– Utfärdare: företaget som ger ut obligationerna

Köpa obligationer hos Avanza

Enklast är det att köpa och sälja obligationer genom en så kallad nätmäklare, som exempelvis Avanza Bank. Då obligationer ofta säljs i poster om 1 miljon kan det vara en fördel för dig som privatperson att spara i en eller flera obligationsfonder. Vi rekommenderar att du kollar in Avanzas lista på obligationsfonder här.

För en riktigt kapitalstark investerare är statsobligationer och/eller företagsobligationer att föredra, vilka också går att köpa via Avanza, som dessutom erbjuder obligationer i olika nivåer: Start, Mini, Small, Medium och Fast Pris. I skrivande stund är lägsta courtage 99 kronor, oavsett nivå. Du hittar listan på obligationer här, kom ihåg att miniposten oftast ligger på 1 miljon kronor styck.