Nu blir det mindre attraktivt att spara och investera i Sverige. Regeringen har lämnat förslag om att höja skatten på ISK och KF ytterligare en gång till. De relativa fördelarna med sparformerna minskar och den här gången ilsknar småsparare till. Man trodde att det bara skulle komma en höjning. Att vanliga sparare reagerar kraftigt är inte konstigt då deras inkomst redan har beskattats hårt. Det man har sparat vill man ha i fred.
Förstör för sparare
Som löntagare blir det tuffare att bygga upp en förmögenhet. Med skatt styr staten folket till önskat beteende. I det här fallet blir signalen att straffa sparande och belöna konsumtion och skuldtagande. En underlig åtgärd när hushållens skuldsättning är hög och ökar. Dessutom vet vi inte om pensionssystemet håller i framtiden. Risken är att folk kompenserar den ökade schablonskatten med utökat lån på bostad eller aktier. På det sättet drar de av räntekostnaderna mot skattehöjningen. Kredittillväxt är något världens stater inte kan få nog av.
Vanligt folk som har pengar på ISK
”Sparformen har gynnat de som har allra mest inkomster av kapital” – Ulla Andersson, ekonomisk-politiska talesperson Vänsterparitet, DN.se.
”Det är en träffsäker och bra reform på det sättet att den riktas mot den tiondel av befolkningen som har högst inkomster, varav en majoritet i gruppen är män.” – Ulla Andersson, Pressmeddelande.
Dessa uttalanden tyder på att det finns en avundsjuka mot de som tjänat pengar på börsuppgången som varat senaste 8 åren. Vilket är något som politikerna vill utnyttja till sin fördel. Enligt Aftonbladet har varken Jonas Sjöstedt (V) eller Magdalena Andersson (S) något sparande i aktier eller fonder.
Nej, det är inte bara rika som har pengar på ett investeringssparkonto. Det är vanliga löntagare som tagit sitt ansvar och börjat spara. Rika har oftast sina pengar i aktiebolag, där de har större kontroll över framtiden. Det är heller inte daytraders eller rutinerade investerare som drabbas, de har tillräckligt hög avkastning. Tyvärr är det istället studenter, unga vuxna, familjer och pensionärer som blir lidande när sparande och eget ansvar för privatekonomin ska bestraffas.
Troligen känner sig många inlurade i sparformen, speciellt de som sålde sina aktier i det vanliga VP-kontot till 30% vinstskatt för att flytta över pengarna. De betalade även skatt på insättningarna i ISK:en. När man tog bort avdragsrätten för pensionssparande var det också många som flyttade sina sparpengar till ISK och KF.
”Det är ett slag i ansiktet på många sparare, som trots nollränta försöker spara” – Claes Hemberg på Avanza
Hårt beskattade pengar ska beskattas mer
Det sorliga är att det här är redan hårt beskattade pengar
Enligt Skatteverket finns idag 1,8 miljoner privatpersoner med investeringssparkonton, deras totala kapital är sammanlagt 260 miljarder kronor. Inte konstigt att staten vill lägga tassarna på dessa pengar. Det sorliga är att det här är redan hårt beskattade pengar som familjer har lagt undan för att trygga sin framtid och pension. Att statliga pensionen finns kvar i framtiden är mycket osäkert. Vi förväntas ta ansvar och börja pensionsspara privat.
V och S, tafsa inte på svenskarnas sparande när pensionssystemet är havererat
Magdalena, har inte du ställt till med nog denna veckan?— Mats Qviberg (@MatsQviberg) 9 september 2017
Trenden är högre skatter på kapital
En andra höjning av skatten på sparande gör att vi nu har en trend
I dag beskattas investeringssparkonton och kapitalförsäkringar genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan plus 0,75 procentenheter. Enligt det nya förslaget ska underlaget istället multipliceras med statslåneräntan plus 1 procentenhet, alltså 0,25 procentenheter mer än i dag. Det låter inte mycket. Men signalvärdet var starkt redan första höjningen 2016. Nu har andra höjningen, med start 1 januari 2018, gjort att vi har en trend. Fler skattehöjningar på kapital är att vänta. Det nya förslaget väntas ge 790 miljoner kr i ökade intäkter till staten.
”ISK skulle inte röras. Nu föreslår man andra skattehöjningen!” – Günther Mårder, VD Företagarna (Twitter)
Första höjningen markerade ett trendskifte
Det var 2015 som regeringen kom med förslag på höjd beskattning för investeringssparkonto och kapitalförsäkring. Regeringen menade att de senaste årens kraftigt fallande statlåneräntor har gynnat de som sparat i ISK och KF. Därför valde man att ändra på hur man beräknar schablonbeskattningen. Det nya sättet att räkna är kapitalunderlaget multiplicerat med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Ändringarna ökade skatteintäkterna med 2 miljarder för 2016.
Realavkastningen blir lägre och risken ökar
0,25% skattehöjning är inte så mycket, varför blir alla upprörda?
Det är inte procenttalet i sig som borde göra investerarna arga. Det är skattehöjningen satt i relation till börsens avkastningskrav och inflationen som ställer till det. Många aktier handlas till P/E 20-25 på grund av den låga räntan. Det gör att du max får 4-5% per år idag. På det har vi runt 2% inflation. ISK beskattas utifrån en schablonintäkt på 1,60% (statslåneränta 0,6 + 1 procentenhet) vilket gör det tufft att få någon realavkastning för de flesta. De flesta privatsparare ligger runt index i avkastning, då spelar det stor roll hur mycket den fasta skattesatsen ligger på.
Vad får jag för realavkastning i min ISK/KF om jag räknar med 4% avkastning per år? Inflation 2% + (Skatt 0,3*1,60%) = 2,48%. Det blir 1,52% realavkastning för den som köper aktier som ger 4% per år. Och då finns risken för sämre börsklimat. Och som bekant får du inte dra av förluster i din ISK eller KF. Du skattar även om du gör förluster i din ISK eller KF. Även statslåneräntan kan höjas betydligt med flera procent i en normal räntevärld. Staten tar med andra ord en större bit av kakan och risken ökar för svenska småsparare.
En typ av förmögenhetsskatt
Det är viktigt att förstå att schablonskatten dras från hela ditt insatta kapital i en ISK/KF (en typ av förmögenhetskatt). Medan den traditionella kapitalskatten på 30% i en VP-depå endast baseras på vinsten på ditt kapitalunderlag. Det är stor skillnad på att bara betala skatt på vinsten och att betala skatt på hela ditt kapital. Små procenttal får ofta folk att missbedöma kostnaden. Det är därför banker, fonder, fastighetsmäklare, aktiemäklare och stater tar små procentavgifter. Vanligt folk orkar inte sitta och räkna på procentutgifter.
Förmögenhetsskatten som avskaffades 2007 låg på 1,5% av den del som översteg 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner för gifta och samboende (tillsammans). För de som sparar i en ISK eller KF 2018 blir effekten att förmögenhetsskatten är tillbaka. Inte nog med det, nu kommer också staten åt småsparare med kapital under 1,5 miljoner. En mer effektiv och förbättrad förmögenhetsskatt kan man säga.
Framtiden för kapitalinkomster
Vilka fler skattehöjningar kommer nästa kris?
Det är problematiskt att skattehöjningarna görs i ”högkonjunktur” och på en börs som stigit 8 år i rad. Vilka nya skatteförslag kommer den dagen då vi har lågkonjunktur, ekonomisk kris och en börs som rasat 40-50%?
Massiva flöden från ISK/KF till VP-konto är att vänta
Den dag då statslåneräntan börjar återgå till normala nivåer så kommer det bli en massiv flykt från ISK och KF till det traditionella VP-kontot. En börskrasch där folk inte kan dra av sina förluster skulle antagligen påskynda flödet eftersom man omvärderar sparformens negativa delar.
Vad tycker du om att regeringen vill höja skatten på sparande?
Ursäkta men ni har räknat fel i exemplet ovan.
Det blir väl inte 2% inflation + 1.6% skatt?
I det här fallet blir det väl:
2% inflation + ((0.01 + 0.006) * 0.3) = 2% inflation + 0.48 % skatt
Och som kan jämföras med tidigare fall med 0.75% i skattesats istället för 1%:
2% inflation + ((0.0075 + 0.006) * 0.3) = 2% inflation + 0.405 % skatt.
Hej Marcus,
Jag räknade fel i mitt exempel, missade 30% skatt på schablonintäkt. Har uppdaterat inlägget nu.