Charlie Munger’s 101 mentala modeller

Charlie Munger är en av världens mest framgångsrika investerare och affärsmän, och hans framgångar har delvis byggts på hans användning av mentala modeller. Mentala modeller kan definieras som mentala ramverk eller verktyg för att förstå och hantera information. Munger har utvecklat ett antal mentala modeller som han anser är viktiga för att fatta välgrundade beslut och göra framgångsrika affärer. Här går vi igenom hans 100 tanke-modeller, häng med!

Några av Munger mest kända mentala modeller inkluderar ”Circle of Competence”, ”First Principles Thinking”, ”Probabilistic Thinking”, ”Occam’s Razor” och ”Second-Order Thinking”. Var och en av dessa modeller erbjuder en annan synvinkel för att tänka på problem och fatta beslut.

Att förstå och använda dessa mentala modeller kan hjälpa en att undvika vanliga misstag och beslutsfattande fallgropar, samt bidra till att fatta mer välgrundade och rationella beslut. Genom att tillämpa dessa modeller kan man också bli bättre på att hantera komplex information och lösa problem på ett effektivt sätt.

Sammanfattningsvis kan Munger’s mentala modeller vara till stor hjälp för att utveckla en mer kritisk och strategiskt tänkande, vilket kan öka ens chanser att lyckas i olika aspekter av livet.

Centrala mentala modeller att känna till

1. Circle of competence – Kompetenscirkeln

Circle of competence, eller ”kompetenscirkeln” på svenska, är en mentala modell som Charlie Munger har pratat mycket om. Det syftar på områden inom vilka en person har kunskap, erfarenhet och förmåga att fatta välgrundade beslut.

Mungers idé är att en person ska sträva efter att stanna inom sin cirkel av kompetens och inte ta sig an beslut och investeringar utanför sin kompetenscirkel. Om man går utanför sin kompetenscirkel kan det leda till att man tar felaktiga beslut och misslyckas.

För att utöka sin kompetenscirkel bör man lära sig mer om de områden man är intresserad av och öka sin kunskap och erfarenhet inom dessa områden. Det är också viktigt att vara realistisk och medveten om sina gränser och inte tro att man kan vara expert på allt.

Genom att vara medveten om sin kompetenscirkel och att sträva efter att utöka den över tid, kan man öka sin förmåga att fatta välgrundade beslut och hantera komplexa problem på ett effektivt sätt.

2. Inversion – Invertera din frågeställning

Inversion innebär att man vänder på problemet och istället tänker på vad man inte vill ha eller vad som kan gå fel, istället för att fokusera på vad man vill ha eller vad som kan gå rätt. Inversion handlar om att tänka baklänges för att uppnå det önskade resultatet.

Munger anser att inversion är en viktig mental modell att använda när man försöker lösa problem och fatta beslut. Många svåra problem löses bäst när de behandlas baklänges. Genom att tänka på vad som kan gå fel eller vad man inte vill ha, kan man undvika vanliga misstag och beslutsfattande fallgropar. Att använda inversion kan också hjälpa till att identifiera möjliga risker eller problem som man annars kanske inte skulle ha upptäckt.

Ett konkret exempel på hur inversion kan användas är vid investeringsbeslut. Istället för att fokusera på att välja de bästa aktierna att investera i, kan man använda inversion och istället fokusera på att eliminera de sämsta aktierna. Genom att identifiera de aktier som man absolut inte vill investera i, kan man minska risken för förluster och öka sannolikheten för att göra framgångsrika investeringar.

Ett annat exempel är att du kan eliminera yrken som inte passar genom att invertera ditt problem. Istället för att leta efter ett specifikt yrke som man vill ha, kan man börja med att tänka på vilka yrken som man definitivt inte vill ha. Det kan hjälpa till att eliminera alternativ som inte passar ens intressen, värderingar eller färdigheter.

Inversion kan också användas inom hälsa och livsstilsförändringar. Istället för att fokusera på vad man vill uppnå, kan man tänka på vad man inte vill uppleva eller vad som kan skada ens hälsa. Genom att identifiera vad man vill undvika kan man göra mer realistiska och hållbara förändringar som kan leda till bättre hälsa och välbefinnande.

Ett annat exempel, istället för att tänka på vad som gör ett bra liv, kan du tänka på vilka vanor som skulle säkerställa elände.

Spendera mindre tid på att försöka vara briljant och mer tid på att försöka undvika uppenbar idioti. Att undvika dumhet är lättare än att söka briljans.

3. The Map is Not the Territory – Skilj på teori och verklighet

Som Charlie Munger har påpekat, är en av de mest användbara mentala modellerna ”The Map is Not the Territory”, som innebär att våra mentala representationer av verkligheten inte är samma sak som verkligheten själv.

”Karta-territorium” handlar om att förstå skillnaden mellan uppfattningar (”kartan”) och den faktiska verkligheten (”territoriet”).

Med andra ord är våra tankar, idéer och modeller av verkligheten endast representationer och inte en direkt kopia av verkligheten själv. Dessa mentala modeller kan vara användbara för att förstå och navigera genom vår omvärld, men de är alltid ofullständiga och begränsade av våra egna erfarenheter, perspektiv och kunskaper.

Det är viktigt att vara medveten om denna modell för att undvika att förväxla kartan med verkligheten. Om vi tror att vår mentala modell av verkligheten är samma sak som verkligheten själv, kan det leda till felaktiga beslut och handlingar.

Därför bör vi alltid sträva efter att förbättra vår förståelse av verkligheten genom att söka nya erfarenheter och perspektiv, samt att utmana och revidera våra befintliga mentala modeller. Genom att göra detta kan vi öka vår förmåga att förutsäga och hantera verkligheten på ett mer effektivt sätt.

Det är som att ha en karta över en stad: kartan kan hjälpa dig att navigera och förstå staden, men det är inte samma sak som att gå på gatorna och uppleva det själv. Vägar stängs. Korsningar blockerade. Så, precis som en karta kan vara föråldrad eller ofullständig, kanske våra övertygelser inte alltid stämmer exakt överens med den verkliga världen.

4. First Principles Thinking – Att bryta ner ett problem i dess beståndsdelar

First Principles Thinking är en mentala modell som innebär att man bryter ned problem till dess grundläggande element och bygger upp en lösning från grunden baserat på dessa element. Det handlar om att tänka kreativt och att ifrågasätta antaganden för att hitta nya och innovativa lösningar.

Ett exempel på hur First Principles Thinking kan användas i verkliga livet är inom teknikutveckling. När Elon Musk utvecklade sin första elbil, Tesla Roadster, använde han First Principles Thinking för att ifrågasätta de grundläggande antagandena om hur en elbil skulle fungera och byggde upp lösningen från grunden baserat på fysiska principer.

Ett annat exempel är när NASA utvecklade rymdfärjan. Istället för att utgå från tidigare rymdfarkoster, använde de First Principles Thinking för att bygga upp färjan från grunden baserat på grundläggande fysiska principer.

5. Second-Order Thinking – Tänka på indirekta konsekvenser

Second-Order Thinking är en mentala modell som innebär att man tänker på de indirekta eller långsiktiga konsekvenserna av ens handlingar eller beslut. Istället för att bara tänka på den omedelbara effekten av en åtgärd, tar man hänsyn till de potentiella effekterna som kan uppstå som ett resultat av den ursprungliga åtgärden.

Ett exempel är inom politik och samhällsfrågor. När man röstar på en viss politisk kandidat eller stöder en viss politisk åtgärd, är det viktigt att tänka på de indirekta konsekvenserna av ens beslut. En politisk åtgärd som kan verka positiv på kort sikt kan ha negativa effekter på längre sikt. Genom att tänka på de potentiella effekterna på längre sikt kan man fatta mer välgrundade beslut som tar hänsyn till både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser.

6. Thought experiment – Använda tankeexperiment

Thought Experiment är en mentala modell som innebär att man utför mentala experiment eller tankeexperiment för att utforska eller förstå en idé eller situation. Det handlar om att använda sin fantasi och kreativitet för att tänka igenom olika möjliga scenarier.

Ett exempel på hur Thought Experiment kan användas i verkliga livet är inom vetenskapen. Albert Einstein använde Thought Experiment för att utforska olika teoretiska koncept inom fysik, som till exempel hur tiden och rummet påverkas av gravitationen.

Ett annat exempel är inom filosofin, där Thought Experiment används för att utforska etiska och moraliska frågor. Till exempel kan man utföra tankeexperiment om vad som skulle hända om man gjorde vissa val eller agerade på ett visst sätt, och undersöka de etiska konsekvenserna av dessa val.

7. Probabilistic Thinking – Tänka i sannolikheter

Probabilistic Thinking är en mentala modell som innebär att man tar hänsyn till sannolikheten för olika utfall när man fatta beslut. Istället för att tänka på beslut som antingen rätt eller fel, tar man hänsyn till sannolikheten för att ett beslut kommer att leda till ett visst utfall.

Ett exempel på hur Probabilistic Thinking kan användas i verkliga livet är inom investeringar. När man investerar i en viss aktie eller tillgång, är det viktigt att tänka på sannolikheten för att man kommer att göra en vinst eller förlust. Genom att använda probabilistiskt tänkande kan man göra mer välgrundade beslut och minimera riskerna genom att välja investeringar som har en högre sannolikhet att generera avkastning.

Ett annat exempel är inom medicin och hälsa. När man tar beslut om sin hälsa, är det viktigt att tänka på sannolikheten för olika utfall baserat på ens egna hälsotillstånd och livsstil. Genom att använda probabilistiskt tänkande kan man fatta mer välgrundade beslut om sin hälsa och minska risken för sjukdomar genom att ta hänsyn till ens unika hälsotillstånd och livsstil.

8. Occam’s Razor – Lagen om enkelhet

Occam’s Razor, även kallad ”Lagen om enkelhet” på svenska, är en mental modell som förespråkar att den enklaste förklaringen till ett problem eller fenomen oftast är den mest sannolika. Det innebär att man bör undvika onödigt komplicerade förklaringar eller antaganden om det finns en enklare förklaring som är tillräcklig för att förklara situationen.

Ett exempel på hur Occam’s Razor kan användas i verkliga livet är inom vetenskap och forskning. När forskare försöker förklara ett fenomen, är det viktigt att de inte lägger till onödiga antaganden eller komplexa förklaringar om det finns en enklare förklaring som kan förklara fenomenet. Genom att använda Occam’s Razor kan forskare undvika onödigt komplicerade förklaringar och fokusera på den mest sannolika och enklaste förklaringen.

9. Hanlon’s Razor – Utgå från att folk inte agerat med ond avsikt

Hanlon’s Razor är en mental modell som säger att man inte ska tillskriva onda avsikter till någon handling som kan förklaras av okunskap eller missförstånd. Detta betyder att man bör utgå från att människor inte handlar illa med avsikt utan snarare på grund av bristande kunskap eller felbedömning av en situation.

Charlie Munger har talat om Hanlon’s Razor och poängterat att det är viktigt att hålla sig till denna tankegång för att undvika att man själv dras in i en negativ spiral av ilska och negativitet. Istället bör man sträva efter att förstå andra människors situationer och vilka faktorer som kan ha bidragit till deras handlingar.

Här är några exempel på hur man kan använda Hanlon’s Razor i praktiken:

1. Vid konflikter: Istället för att automatiskt anta att någon handlat illa med avsikt, kan man försöka förstå varför de gjorde som de gjorde och utgå från att det var på grund av okunskap eller felbedömning. Detta kan hjälpa till att undvika konflikter och istället skapa en mer positiv och konstruktiv diskussion.
2. Vid bedömning av en situation: När man tittar på en situation eller en händelse, kan det vara lätt att tillskriva onda avsikter till de som var involverade. Istället kan man tillämpa Hanlon’s Razor genom att försöka förstå de faktiska omständigheterna och vad som faktiskt hände. Detta kan hjälpa till att undvika fördomar och öka förståelsen för situationen.
3. Vid bedömning av en persons karaktär: När man möter nya människor kan det vara lätt att bilda sig en uppfattning om dem baserat på första intrycket. Istället för att automatiskt anta att en person är illvillig eller oärlig, kan man tillämpa Hanlon’s Razor genom att försöka förstå varför de betedde sig på ett visst sätt. Detta kan hjälpa till att undvika fördomar och öppna upp för en mer positiv och konstruktiv relation.

Sociala och psykologiska modeller

10. Mänskligt standardbeteende

Charlie Munger menar med begreppet ”mänskligt standardbeteende” att det finns vissa beteendemönster och tendenser som är vanliga hos människor, oavsett bakgrund eller kultur. Dessa beteendemönster kan ha en negativ inverkan på människors beslutsfattande och leda till dåliga resultat och misstag.

Munger pekar på att mänskligt standardbeteende inkluderar bland annat överdriven optimism, önsketänkande, konfirmationsbias, selektivt minne, samt en tendens att följa grupptryck och att undvika att tänka självständigt.

Mänskligt standardbeteende kan ha en negativ inverkan på både individuella och kollektiva beslut. Genom att vara medveten om dessa beteendemönster och tendenser kan man undvika att falla offer för dem och istället fatta mer välgrundade och rationella beslut.

Munger betonar vikten av att ta hänsyn till mänskligt standardbeteende vid investeringsbeslut. Han menar att investerare som är medvetna om dessa tendenser kan undvika vanliga misstag, såsom att bli känslomässigt investerade i en aktie eller förlora pengar på grund av överdriven optimism eller önsketänkande.

Generellt sett kan mänskligt standardbeteende användas som en vägledning för att identifiera vanliga beteendemönster och tendenser som kan påverka ens beslutsfattande. Genom att vara medveten om dessa tendenser kan man arbeta för att undvika dem och istället fatta mer välgrundade och rationella beslut.

11. Reciprocity – Att känna en skuld att ge tillbaka

Reciprocity innebär helt enkelt att när någon ger oss något eller gör något för oss, känner vi en förpliktelse att ge något tillbaka i gengäld. Detta beteende är en del av vår mänskliga natur och kan användas som en kraftfull påverkansstrategi i sociala sammanhang.

Ett exempel på hur reciprocity kan tillämpas som en mental modell är att när man är i en förhandlingssituation, kan man ge motparten något av värde för att öka chansen att de ger något tillbaka i gengäld. Detta kan också tillämpas i marknadsföring, där företag kan ge bort gratisprover eller rabatter för att öka kundlojaliteten.

Reciprocity kan också användas som en strategi för att skapa och upprätthålla relationer. Genom att visa uppskattning och ge något tillbaka när någon har hjälpt oss eller gjort något för oss, kan vi bygga upp goodwill och öka chansen för att de ska hjälpa oss igen i framtiden.

12. Man with a Hammer Tendency – Favoritverktyget

”Man with a Hammer Tendency” är en mental modell som innebär att när någon har en favoritmetod eller verktyg, tenderar denne att se varje problem som lösbart med hjälp av just den metoden eller verktyget. Charlie Munger menar att det är lätt att fastna i denna tankefälla, vilket kan hindra oss från att överväga andra perspektiv och alternativa lösningar.

Ett exempel på hur denna mental modell kan användas är inom företagsvärlden. Om en chef har en favoritstrategi eller process, kan hen vara benägen att tillämpa den strategin eller processen på varje problem som dyker upp, oavsett om det är lämpligt eller inte. Detta kan leda till att företaget missar möjligheter eller tar felaktiga beslut. Genom att vara medveten om denna tankefälla kan chefer vara mer öppna för att överväga olika metoder och verktyg för att lösa olika problem.

13. Bli vän med de framstående döda

“I would say you are not restricted to living people when picking your mentors. Some of the very best people are dead.” – Charlie Munger

99% av alla människor som levt är döda. Vi har århundraden av förvärvad kunskap bakom oss. Varför skulle vi inte använda det? Alla de mest lysande idéerna uppstod vid någon tidpunkt. Genom böcker kan vi lära oss av de genier som kom på dem. Att använda det är nästan en plikt.

Förutom deras idéer inom vissa ämnen, uppskattar Munger att explicit läsa biografier om människor han beundrar för att bättre förstå deras sätt att tänka.

14. Enkelhet – Simple but not easy

“Take a simple idea, and take it seriously.”- Charlie Munger

För de flesta saker i livet, investeringar är en av dem, belönas du inte för en högre nivå av svårighet.

Faktum är att investeringar är en aktivitet som straffar dig för att lägga till onödig svårighet. Paradoxalt nog är det ett område där en hel finansbransch bygger på onödig komplexitet och avancerade investeringsprodukter. Det är en dålig mix.

Genomsnittliga avkastningen för privata investerare har minskat i årtionden samtidigt som förvaltningsbranschen växte sig större och skapade nya komplexa produkter år efter år.

Om vi ser på de mest framgångsrika investerarna märker vi att deras tillvägagångssätt är ganska enkelt. De tar en enkel idé: Köp bra företag och betala inte för mycket. Och ta det på allvar.

Mentala modeller från fysik och kemi

15. Relativity – Allt är relaterat till något annat

Enligt Munger innebär relativity att allt är relaterat till något annat. Ingenting har någon absolut betydelse i sig själv, utan allt måste förstås i relation till något annat. Munger anser att det är viktigt att förstå hur saker och ting förhåller sig till varandra och att detta perspektiv kan hjälpa oss att fatta bättre beslut.

Ett exempel på hur relativity kan användas som en mental modell är att jämföra olika alternativ eller beslut mot varandra. Istället för att bara titta på ett beslut i ett vakuum, kan man jämföra det med andra beslut för att få en bättre förståelse för dess konsekvenser och fördelar.

En annan tillämpning av relativity kan vara att tänka på hur olika faktorer relaterar till varandra inom ett system. Till exempel kan en investerare använda relativity för att bedöma hur olika marknadsfaktorer påverkar varandra och hur de påverkar aktiepriser.

Sammanfattningsvis kan relativity som en mental modell hjälpa oss att se saker och ting i ett större sammanhang och få en bättre förståelse för hur allt hänger samman. Genom att förstå hur olika faktorer relaterar till varandra kan vi fatta mer informerade och välgrundade beslut.

16. Thermodynamics – Endast en form till en annan

En av termodynamikens grundläggande principer är att energi inte kan skapas eller förstöras, utan bara omvandlas från en form till en annan. Munger har applicerat denna princip i sin förståelse av ekonomiska system genom att konstatera att ekonomiskt värde inte skapas från ingenstans utan snarare omvandlas från befintliga resurser.

Ett annat exempel är termodynamikens andra huvudsats, som säger att alla system strävar efter att öka sin entropi, vilket innebär oordning och kaos. Munger har tillämpat denna princip på företagsvärlden genom att hävda att alla företag kommer att stöta på motstånd och entropi som de måste arbeta för att motverka.

Termodynamik kan också användas som en modell för att förstå marknadsekonomi och handel. Precis som termodynamikens principer om att energi inte kan skapas eller förstöras, kan priserna på marknaden inte skapas från ingenstans utan snarare omvandlas från befintliga priser.

17. Inertia – Det finns en tröghet i förändring av rutiner

Ett föremål i rörelse med en viss vektor vill fortsätta röra sig i samma riktning om den inte påverkas. Detta är en grundläggande fysisk princip om rörelse, men även individer, system och organisationer uppvisar samma effekt.

Charlie Munger använder begreppet Inertia för att beskriva en tendens hos människor att hålla fast vid befintliga idéer och beteenden. Enligt Munger kan denna mentalitet förhindra människor från att utforska nya möjligheter och hitta lösningar på problem.

Ett exempel på hur tankemodellen kan användas är när man står inför en förändring på jobbet eller i livet. Om man känner sig rädd eller obekväm inför denna förändring kan det vara på grund av en naturlig tröghet eller motvilja mot förändring. Genom att använda tankemodellen kan man medvetet motverka detta och tänka på de möjliga positiva följderna av förändringen. Man kan också tänka på hur man kan anpassa sin nuvarande situation till förändringen och skapa en ny rutin. Genom att övervinna trögheten kan man skapa nya möjligheter och förbättra sin situation.

18. Friction and Viscosity – Motstånd mot rörelse

Friktion och viskositet är två krafter som är viktiga inom fysiken och kan också användas som en mentall modell för att förstå hur krafterna påverkar vår omvärld och våra liv.

Friktion är den kraft som uppstår när två ytor är i kontakt och rör sig mot varandra. Detta skapar en motståndskraft som kan vara till nytta eller hinder för oss. Till exempel kan friktionen mellan däcket och vägen på en bil ge ett nödvändigt grepp för att stanna eller svänga, men samtidigt kan friktionen mellan dina skor och golvet göra det svårt att röra sig snabbt eller enkelt. Friktion kan också leda till värmeutveckling och slitage. För att övervinna friktion måste man identifiera hindren och arbeta för att minska eller eliminera dem.

Viskositet å andra sidan är en kraft som mäter en vätskas motstånd mot rörelse, som till exempel när man rör en viskös vätska som honung. Viskositeten kan också påverka vår omvärld och vårt liv, till exempel genom att bestämma hur en vätska rör sig genom ett rör, vilket kan vara viktigt i tillverkningsprocesser.

Som mentala modeller kan friktion och viskositet hjälpa oss att förstå hur olika krafter kan påverka våra handlingar och beslut. Till exempel kan vi använda dessa modeller för att förstå hur motstånd och hinder påverkar vår framgång, eller för att tänka på hur olika faktorer kan påverka vår hälsa eller välbefinnande.

19. Velocity – Förstå riktning och hastighet

Velocity, eller hastighet på svenska, är en fysikalisk term som beskriver hur snabbt ett objekt rör sig i en viss riktning. I sitt användande av denna mentala modell syftar Charlie Munger på vikten av att förstå riktningen och hastigheten av olika krafter som påverkar ens liv och affärer.

Ett konkret exempel på hur man kan använda velocity-tanken i investeringsbeslut är att försöka förutsäga hur en viss marknad eller bransch kommer att utvecklas över tid. Genom att bedöma både riktningen och hastigheten av olika trender, teknologiska förändringar eller makroekonomiska krafter kan man ta beslut som är mer grundade i verkligheten. På samma sätt kan man använda velocity-modellen när man funderar på karriärbeslut eller andra livsval, genom att försöka förutse hur olika trender och krafter kommer att påverka ens bransch eller yrke över tid.

20. Leverage – Hur hävstång fungerar

Leverage eller hävstång på svenska är en viktig mental modell inom fysik men det är också en viktig modell inom finans och investeringar. När det gäller investeringar betyder leverage-konceptet att använda lånade pengar eller andra finansiella instrument för att öka avkastningen på en investering.

Charlie Munger har talat om vikten av att förstå leverage i investeringar och affärer. Han varnar för att överbelåning kan leda till stora förluster och ruinera företag och individer. Men när den används på ett ansvarsfullt sätt kan leverage hjälpa till att öka avkastningen på investeringar och driva tillväxt.

Warren Buffett har använt hävstång i sina investeringar genom att använda försäkringsbolaget Berkshire Hathaway som en källa till billig finansiering för att göra stora förvärv. Genom att använda Berkshire Hathaways försäkringspremier (så kallad float) som en form av hävstång, har Buffett kunnat göra stora förvärv med relativt liten egen insats.

Du kan också få hävstång på din tid genom att använda verktyg och maskiner. Den som till exempel använder en motorsåg istället för handsåg tar ner ett träd snabbare. Den som istället använder en skogsmaskin tar ner flera träd under tiden du tar ner ett med motorsåg. Du kan få hävstång genom verktyg, maskiner och kunskap.

Exempel på hur människor använder hävstång för sin egen fördel i förhandlingar:

Det är en av de varmaste dagarna på året och något är fel med ditt kylskåp… temperaturen verkar för varm. Du kontaktar en reparatör som lovar att komma den eftermiddagen. Du frågar om den förväntade kostnaden. Han säger att det kan kosta runt 400 kr… Reparatören kommer, sent på eftermiddagen. Han tror att problemet är med din frys. Han tar ut all fryst mat, skruvar loss paneler, klipper kablar. Där är problemet: en spole hade gått sönder. Det kommer att kosta dig 1200 kr. Låter det bekant? Du är nu i reparatörens våld. Du vet lite eller ingenting om frysspolar… du saknar ett val och går med på att betala priset. Den här historien har upprepats dussintals gånger i ditt liv… i varje fall kände du dig i underläge… De hade hävstång.

Denna taktik används vanligtvis av företag. På bilverkstaden accepterar du när priset blev dubbelt så högt då mekanikern var tvungen att byta dina bromsar som var helt utslitna och utgjorde en trafikfara.

Att köpa en dryck eller snacks på ett flygplan kommer alltid att vara dyrt eftersom flygbolaget vet att människor saknar ett alternativ, vilket ger dem hävstång.

Spotify och Youtube kan utsätta användare för oändliga annonser eftersom tjänsten annars är gratis och detta ger dem kontroll. Företag med monopol (till exempel på grund av ett patent) kan ta ut högre priser eftersom de äger en särskild marknad.

Fråga inte frisören om du behöver en klippning. Att göra det överför en hävstång till frisören, som alltid kommer att säga ja.

Den som någonsin har prutat på en marknad eller med en försäljare förstår principen att använda hävstång i en förhandling. Knepet är att förklara deras produkt är så bristfällig och värdelös att du gör dem en tjänst genom att köpa den. Därefter är nästa steg vanligtvis att erbjuda ett lågt pris som de motkontrar med ett något högre pris som fortfarande är mycket lägre än det begärda priset.

21. Activation Energy – Energin det tar att komma igång

Activation Energy är en fysikalisk term som beskriver energin som krävs för att starta en kemisk reaktion. När det gäller mentala modeller, så använder Charlie Munger termen ”Activation Energy” för att beskriva energin som krävs för att komma igång med en uppgift eller projekt.

Munger menar att många människor har svårt att ta itu med stora eller komplexa uppgifter eftersom de har hög aktivationsenergi. Detta betyder att det krävs mycket energi för att komma igång, och människor kan känna sig överväldigade eller uttröttade innan de ens har börjat arbeta på uppgiften. För att övervinna detta hinder föreslår Munger att man börjar med små steg och sänker kraven på sig själv för att minska aktivationsenergin.

Ett exempel på hur man kan använda Activation Energy-modellen i praktiken är att bryta ner en stor uppgift i mindre delar och fokusera på en del i taget. Genom att ta små steg och göra framsteg, kan man öka sin motivation och energi och gradvis höja aktivationsenergin för att fortsätta arbetet. Det kan också vara användbart att skapa en rutin eller ritual för att komma igång med en uppgift, som att alltid börja dagen med att göra en lista över uppgifter att göra. Genom att göra detta kan man minska motståndet mot att börja arbeta på stora projekt och öka chansen för framgång.

22. Catalysts – Uppnå resultat snabbare med mindre resurser

Inom kemi är en katalysator en substans som ökar hastigheten på en kemisk reaktion utan att förbrukas i processen. Som mental modell kan en katalysator ses som något som ökar hastigheten eller effektiviteten på en process eller idé utan att själva förbrukas.

Ett exempel på användning av denna tankemodell är att identifiera katalysatorer för att öka effektiviteten i arbete eller för att ta beslut. Genom att identifiera vad som kan öka hastigheten på en process eller idé kan man använda det som en katalysator för att uppnå målet snabbare eller med mindre resurser.

En annan tillämpning av denna tankemodell kan vara att söka efter personer eller grupper som kan fungera som katalysatorer för att uppnå önskade resultat. Att hitta personer eller organisationer som kan öka hastigheten på en process eller idé kan vara avgörande för att nå önskat mål.

Inom sociala system kan katalysatorer användas för att påskynda eller underlätta förändringar och förbättringar. Här är några exempel:

1. Ledarskap: En bra ledare kan fungera som en katalysator för att påskynda förändringar och förbättringar inom en organisation eller grupp.
2. Teknologi: En ny teknologi kan fungera som en katalysator för förändring inom ett samhälle, genom att möjliggöra nya sätt att göra saker och kommunicera.
3. Utbildning: En väl utformad utbildning kan fungera som en katalysator för att förbättra kunskap och färdigheter inom en befolkning, vilket i sin tur kan leda till positiva samhällsförändringar.

23. Alloying – Kombinera för nya perspektiv

Inom materialvetenskap är alloying processen att kombinera två eller flera olika metaller för att skapa en ny legering med unika egenskaper. Charlie Munger har använt denna mentala modell för att beskriva hur man kan kombinera olika mentala modeller för att skapa en mer heltäckande förståelse av ett problem eller en situation.

På samma sätt som legeringar kan kombinera egenskaperna hos två eller flera metaller för att skapa en material med överlägsna egenskaper, kan att kombinera flera mentala modeller hjälpa oss att skapa en mer komplett förståelse av en situation. Till exempel kan en kombination av ”Inversion” och ”Probabilistic Thinking” hjälpa oss att bättre förutse potentiella problem och fatta beslut som minimerar risken för negativa utfall.

24. Filter – Hitta guldkornen

Vi använder omedvetet filter och filtrering varje dag i våra liv. Men för att verkligen dra nytta av kraften som filter kan ha behöver vi använda dem medvetet. Fundera på vilka filter du vill använda i vilka situationer.

Investeringar är ett bra exempel. Det finns över 40 000 publika företag i världen. Du vill hitta ett tiotal aktier att inkludera i din portfölj. Utan att aktivt vara medveten om det använder vi filter som minskar antalet från 40 000 till ett par hundra. Det vanligaste filtret vi använder är geografi. Antingen investerar vi i det land vi är baserade i eller så investerar vi globalt.

Det är ett mycket rimligt första filter. Ett av Warren Buffetts första filter, efter geografi, är företagens komplexitet. Om han inte förstår affärsmodellen på 5 minuter, så utesluts det.

Charlie Munger gillar filteret för alternativkostnader.

”I would argue that one filter that’s useful in investing is the idea of opportunity costs. If you have one idea that’s available in large quantity that’s better than 98% of the other opportunities, then you can just screen out the other 98%.” – Charlie Munger

Mentala modeller från biologi

25. Natural Selection and Extinction – Anpassa dig eller bli utrotad

Charlie Munger använder begreppet ”Natural Selection and Extinction” som en mental modell för att beskriva den naturliga processen av selektion och utrotning som sker i naturen. Enligt Munger kan denna modell appliceras på affärsvärlden och livet i allmänhet.

Inom affärsvärlden kan företag som inte lyckas anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden, teknik och kundbehov riskera att bli utrotade, medan de företag som lyckas anpassa sig och överleva har möjlighet att frodas. Därför kan det vara viktigt för företag att vara proaktiva och anpassa sig till förändringar i stället för att stanna kvar vid gamla strategier som inte längre fungerar.

Inom livet i allmänhet kan denna modell också användas för att förstå vikten av anpassning och förändring. Människor som är öppna för att lära sig nya saker och anpassa sig till förändringar i livet har större chanser att lyckas och överleva än de som är motståndskraftiga mot förändring.

26. Adaptation and The Red Queen Effect – Att springa för att stå på samma plats

Charlie Munger använder den här mentala modellen för att beskriva hur organismer anpassar sig till sin omgivning för att överleva och blomstra, och hur konkurrensen mellan organismer kan leda till ständig anpassning och förbättring.

Adaptation handlar om att anpassa sig till en föränderlig miljö genom att utveckla förmågor som gör det möjligt att överleva och konkurrera med andra organismer. The Red Queen Effect beskriver hur denna konkurrens kan leda till ständig förbättring och anpassning, eftersom en art måste utvecklas snabbare än sina konkurrenter för att överleva. Precis som i sagan om Alice i Underlandet, där röda drottningen springer snabbt för att stanna på samma plats, måste organismer alltså ständigt förbättra sig själva för att inte bara överleva, utan också för att slåss mot andra arter som också utvecklas.

Mental modellen kan användas på många områden utanför biologi, som affärer och investeringar, där företag och investerare ständigt måste anpassa sig till föränderliga marknadsförhållanden och konkurrenter för att överleva och blomstra. Till exempel kan en investerare som använder denna mentala modell se till att diversifiera sin portfölj och söka efter företag som ständigt utvecklar och förbättrar sina produkter och tjänster för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på marknaden.

27. Ecosystems – Förstå dominoeffekter

Charlie Munger använder begreppet ”Ecosystems” som en mentala modell för att förstå samspelen mellan olika organismer i naturen och hur de påverkar varandra och miljön. Det handlar om att se ekosystem som en helhet där alla delar är beroende av varandra och påverkar varandra.

En konkret användning av denna tankemodell kan vara att använda det för att förstå hur en förändring i en del av ekosystemet kan påverka hela ekosystemet. Till exempel, om en art dör ut, kan det leda till en förändring i näringskedjan och därmed påverka andra organismer som är beroende av den arten. Detta kan ha en dominoeffekt som påverkar hela ekosystemet och kan till och med leda till att hela ekosystemet kollapsar.

Ecosystems-modellen kan användas för att förstå näringslivet på flera sätt. För det första kan man se näringslivet som ett ekosystem där olika företag och aktörer interagerar och påverkar varandra. Precis som i ett naturligt ekosystem kan en förändring hos en aktör ha konsekvenser för andra aktörer och hela systemet. Till exempel kan en minskning av tillgången på en råvara påverka produktionskedjan för flera företag.

Genom att studera hur dessa aktörer samverkar och konkurrerar med varandra kan man lära sig om de mekanismer som styr marknaden. Man kan också lära sig om de olika nivåerna i ett socialt system, exempelvis hur regleringar och politiska beslut påverkar företag och individer på olika sätt.

28. Nisches – Lägre konkurrens i en nisch

Inom biologi refererar ”niches” till de specifika miljöer eller områden där en organism har en specifik roll och funktion. Det handlar om att hitta en plats i ekosystemet där man kan överleva och blomstra. Charlie Munger har använt denna mentala modell för att beskriva hur företag kan hitta sin nisch på marknaden och fokusera på att bygga sin styrka inom detta område.

Ett exempel på detta kan vara Apple som hittade sin nisch på marknaden för högkvalitativa produkter och design. Genom att fokusera på denna nisch kunde de bygga sin styrka och differentiera sig från konkurrenterna. På samma sätt kan individer också använda denna mental modell för att hitta sin plats i arbetslivet eller samhället genom att identifiera sina unika färdigheter och intressen och hitta ett område där de kan utmärka sig.

29. Self-Preservation – Instinkten att skydda sig själv

Self-Preservation är en mental modell som handlar om hur organismer, inklusive människor, har en naturlig instinkt att överleva och skydda sig själva. Denna mental modell kan användas för att förstå varför människor ibland agerar på ett sätt som kan verka själviskt eller egoistiskt.

Exempelvis kan denna modell förklara varför människor kan vara ovilliga att dela med sig av resurser eller ta risker som kan skada deras egna intressen, även om det kan gynna andra eller vara till nytta för en större grupp. Det kan också förklara varför människor ibland kan reagera på hot eller faror på ett överdrivet sätt, då instinkten att skydda sig själva tar över. Det förklarar också varför folk säljer sina aktier på botten i en börskrasch, för att skydda det lilla pengar man har kvar.

Samtidigt kan modellen också användas för att förstå vikten av att ta hand om sin egen hälsa och säkerhet, samt för att förstå varför vissa beteenden kan vara farliga eller skadliga för en individ eller grupp.

30. Replicaton – Kraften i att klona eller kopiera

Replication inom biologi refererar till processen av att skapa en identisk kopia av en DNA-molekyl eller en organism genom celldelning eller reproduktion.

I ett bredare sammanhang kan begreppet replication användas som en mental modell för att beskriva processen av att skapa kopior eller reproduktion av något. Det kan till exempel användas inom affärsstrategi, där en företagsidé eller produkt kan replikeras för att skapa fler enheter eller expandera till nya marknader.

Ett exempel är att det ofta inte är effektivt att uppfinna hjulet på nytt. Om alla kopierade hur Warren Buffett tänker och investerar så hade de också kunnat få en mycket god avkastning. Men det är för enkelt och anses lite skamligt att kopiera människor och företag rakt av.

31. Cooperation – Samarbeta för att uppnå gemensamma mål

Cooperation eller samarbete är en mental modell inom biologi som handlar om hur organismer samarbetar med varandra för att uppnå gemensamma mål och öka sin överlevnad. Charlie Munger använder denna modell för att visa på vikten av samarbete i olika situationer, både inom biologi och andra områden som till exempel näringslivet och samhället i stort.

Ett exempel på samarbete inom biologi är myror som samarbetar för att bygga bo och skaffa föda. De olika individerna i myrkolonin har olika roller och samarbetar för att uppnå gemensamma mål. Ett annat exempel är pollinering, där växter samarbetar med insekter för att sprida pollen och fortplanta sig.

Inom näringslivet kan samarbete vara avgörande för att företag ska kunna nå sina mål. Samarbeten kan ske mellan olika företag, mellan olika avdelningar inom samma företag eller mellan företag och kunder. Ett exempel på samarbete mellan företag är när två företag går samman för att öka sin marknadsandel och öka vinsten.

Inom samhället kan samarbete vara viktigt för att lösa gemensamma problem och skapa en bättre framtid. Samarbeten kan ske mellan olika grupper, organisationer och myndigheter för att uppnå gemensamma mål, till exempel att minska klimatförändringar eller bekämpa fattigdom.

32. Hierarchical Organization – Allt är uppbyggt i strukturer av olika nivåer

Hierarchical organization är en mental modell inom biologi som syftar på hur organismer är uppbyggda i hierarkiska strukturer av olika nivåer, från molekyler till celler, vävnader, organ, system och till slut hela organismer och populationer.

Charlie Munger har använt denna modell för att förstå hur olika system och organisationer fungerar och hur de är uppbyggda. Exempelvis kan man tillämpa denna modell på företag, där företaget som helhet utgör den högsta nivån, följt av olika avdelningar och funktioner som utgör mellannivåerna, och slutligen individuella anställda och arbetsuppgifter som utgör de lägre nivåerna.

Andra exempel på hur denna modell kan användas inkluderar att förstå hur olika biologiska system är uppbyggda, som immunsystemet, nervsystemet och kardiovaskulära systemet, samt hur ekosystem fungerar med dess hierarkiska strukturer av producenter, konsumenter och nedbrytare. Modellen kan också användas för att förstå hur samhällen är uppbyggda, med regeringar på högsta nivån, följt av olika institutioner och organisationer som utgör mellannivåerna, och enskilda medborgare och familjer som utgör de lägre nivåerna.

33. Incentives – Hur incitament styr världen

Incentives är en mental modell som innebär att människors beteenden och beslut påverkas av de belöningar eller straff som följer av deras handlingar. Detta koncept används inom olika områden, inklusive ekonomi, psykologi och biologi. Inom biologi syftar incentiver på hur djur och organismer agerar för att få tillgång till föda, skydd, reproduktion och andra resurser som är avgörande för överlevnad och fortplantning.

Inom ekonomi kan incentivmodellen användas för att förstå hur människor reagerar på olika prissättningar och ekonomiska system. Till exempel kan en högre lön eller bonus fungera som en incitament för arbetstagare att prestera bättre, medan en lägre lön kan leda till mindre produktivitet.

Inom psykologi kan incentivmodellen användas för att förstå hur belöningar och straff påverkar beteenden och motivation. En positiv förstärkning, som att få en belöning för ett visst beteende, kan öka sannolikheten för att det beteendet upprepas, medan en negativ förstärkning, som att undvika ett straff, kan ha samma effekt.

I sammanhang med biologi kan incentivmodellen användas för att förstå hur djur och organismer konkurrerar om resurser och reproduktion. Till exempel kan hanar utkämpa strider om tillgång till honor och beter sig på sätt som ökar deras chanser att para sig. Detta kan inkludera att sjunga, visa upp sig och bekämpa rivaler. Honor kan också använda visuella och ljudliga signaler för att attrahera partner och välja den mest lämpliga hanen.

I större samhälleliga sammanhang kan incentivmodellen användas för att förstå hur olika incitament kan påverka människors beteende och beslut. Till exempel kan skattelättnader fungera som incitament för företag att investera mer i vissa områden eller att anställa fler arbetare. Eller tvärtom så kan högre skatt på alkohol och tobak göra att folk köper mindre av den skadliga varan. På så sätt blir vårdkostnaderna lägre för samhället på sikt. Även incitament för socialt ansvarstagande kan påverka företagens beteenden genom att de uppmuntras att ta hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer i sina verksamheter.

Enligt Charlie Munger finns det bara några få krafter som är mer kraftfulla än incitament. Munger talar ofta om Federal Express, som är ett av hans favoritexempel på kraften hos incitament:

”Hjärtat och själen i systemets integritet är att alla paket måste skiftas snabbt på en central plats varje natt. Och systemet har ingen integritet om hela skiftet inte kan göras snabbt. Och Federal Express hade det förbannat svårt att få det att fungera. Och de försökte med moralisk övertalning, de försökte allt i världen, och till slut fick någon den lyckliga tanken att de betalade ju nattpersonalen per timme, och att om de betalade dem per skift istället så skulle systemet fungera bättre. Och se och hör, den lösningen fungerade.”

“Show me the incentive and I’ll show you the outcome” – Charlie Munger

34. Tendency to Minimize Energy Output – Viljan att göra av med så lite energi som möjligt

Tendency to Minimize Energy Output är en mental modell inom biologi som syftar på organismers tendens att minimera energiförbrukningen för att överleva och reproducera. Detta gäller både för fysisk och mental energi. Med andra ord så finns en inbyggd lathet i människor där man vill ha det bekvämt och ta den enklaste vägen.

Inom fysisk energi kan denna mental modell tillämpas på hur människor och andra organismer använder energi för att utföra fysiska aktiviteter. Till exempel, om en person vill förbättra sin kondition och ork, så kan hen använda denna mental modell genom att gradvis öka sin fysiska aktivitet över tid. På så sätt kan personen öka sin fysiska kapacitet samtidigt som hen minimerar risken för skador.

Inom mental energi kan denna mental modell tillämpas på hur människor hanterar sina mentala resurser, såsom uppmärksamhet och beslutsfattande. Till exempel, om en person har en uppgift som kräver hög koncentration och fokus under en längre period, så kan hen använda denna mental modell genom att minimera störningar och undvika distraktioner. Genom att minimera energiförbrukningen på ovidkommande tankar och aktiviteter kan personen bibehålla sin mentala kapacitet och utföra uppgiften mer effektivt.

I affärssammanhang kan denna mental modell tillämpas genom att företag strävar efter att minimera energiförbrukningen och öka effektiviteten i sina processer. Till exempel kan ett företag implementera automatiserade system för att minska behovet av manuellt arbete och därmed spara energi och resurser. Genom att minimera energiförbrukningen i verksamheten kan företaget öka sin lönsamhet och konkurrenskraft.

De mentala modellerna inom systemtänkande

35. Feedback loops – Konsekvenser av positivt eller negativt kretslopp

Feedback Loops är en mental modell som beskriver hur olika delar av ett system påverkar varandra genom positiv och negativ feedback. Positiv feedback leder till förstärkning och negativ feedback leder till att systemet återgår till jämvikt.

Ett exempel på positiv feedback loop kan vara när en ökning i befolkningen leder till en ökning av produktionen, vilket leder till ökad tillgång på arbete och därmed ökad befolkningstillväxt. En annan exempel på en positiv feedback loop kan vara när ökad koldioxid i atmosfären leder till högre temperaturer, vilket leder till smältning av permafrost och frigörande av mer koldioxid, vilket i sin tur leder till ännu högre temperaturer.

Ett exempel på negativ feedback loop kan vara när en ökning av befolkningen leder till en ökning av föroreningar och därmed ökad sjukdomsbelastning, vilket leder till minskad överlevnad och därmed minskning av befolkningen. Ett annat exempel på en negativ feedback loop kan vara när en ökning av arbetsbelastningen leder till minskad produktivitet och ökad stress, vilket i sin tur leder till minskad arbetsbelastning och ökad produktivitet.

Feedback loops kan användas för att förstå och förbättra system genom att identifiera vilka faktorer som påverkar varandra och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska negativa feedback loops och förstärka positiva feedback loops.

36. Equilibrium – Balans ger stabilitet i ett system

Equilibrium är en mental modell inom systemtänkande som handlar om ett tillstånd av balans eller jämvikt mellan olika krafter eller faktorer i ett system. När ett system befinner sig i jämvikt, är alla delar av systemet i harmoni och arbetar tillsammans för att upprätthålla en stabil tillstånd.

Homeostas är en biologisk princip som innebär att organismer har en förmåga att bibehålla en stabil inre miljö trots förändringar i den yttre miljön. Detta upprätthålls genom olika reglermekanismer som styr kroppens funktioner såsom temperatur, pH-värde, blodsocker och vätskebalans. Homeostas är en viktig faktor för att kroppen ska fungera korrekt och undvika sjukdomar.

Charlie Munger använder denna mentala modell för att förstå hur olika krafter i ett system kan balansera varandra och hur de kan interagera för att upprätthålla en stabil tillstånd. Till exempel kan man tillämpa detta på en ekonomi där inflation och arbetslöshet balanserar varandra för att upprätthålla en stabil ekonomisk tillväxt.

En annan tillämpning av denna mental modell är att förutse vad som kan hända när balansen i ett system störs. Om någon av faktorerna i systemet förändras kan det leda till att systemet kommer ur balans och skapa en instabil situation. Detta kan till exempel inträffa när en ekonomi drabbas av en chock som kan störa balansen i marknaden och orsaka en ekonomisk kris.

37. Bottlenecks – Hitta flaskhalsar för att effektivisera

Bottlenecks är en mental modell inom systemtänkande som handlar om flaskhalsar eller begränsningar som kan hindra en process eller system från att fungera effektivt eller nå sitt fulla potential. Det kan vara en begränsning i tillgången på en resurs eller en flaskhals i processen som hämmar prestandan.

Ett konkret exempel på en flaskhals kan vara en fabrik som har en begränsad mängd råmaterial tillgängligt för produktion, vilket begränsar produktionen. Genom att identifiera och lösa sådana flaskhalsar kan man optimera systemet och öka dess effektivitet och prestanda.

En annan tillämpning av flaskhalsar inom systemtänkande är att använda modellen för att identifiera och lösa problem i organisationer. Genom att identifiera de faktorer som hindrar en organisation från att nå sina mål kan man eliminera begränsningarna och förbättra organisationens prestanda.

38. Scale – Ett system blir svårare att kontrollera ju större det blir

Charlie Munger använder begreppet ”Scale” för att beskriva effekten av storlek på ett system eller organisation. Han menar att ju större en organisation blir, desto mer komplext och svårt att hantera blir det. System är känsliga för skala. Egenskaper och beteenden tenderar att förändras när du skalar upp eller ner dem.

En konkret tillämpning av Scale som en mental modell inom systemtänkande kan vara att analysera effekten av storlek på ett företag. Till exempel kan man titta på hur företagets struktur förändras när det växer och hur det påverkar företagets effektivitet, kommunikation och beslutsfattande. Man kan också undersöka hur en organisations storlek påverkar dess relationer med kunder, leverantörer och konkurrenter.

En annan tillämpning av Scale kan vara att analysera effekten av storlek på ett samhälle eller ekosystem. Till exempel kan man titta på hur en ökad befolkning påverkar tillgången på resurser och miljön, och hur detta i sin tur påverkar människors livskvalitet och hälsa.

39. Margin of Safety – Att ha en säkerhetsmarginal

Margin of Safety är en mental modell som innebär att man alltid bör ha en säkerhetsmarginal eller buffert när man tar beslut eller gör investeringar. Säkerhetsmarginalen är avståndet mellan det förväntade resultatet och det lägsta acceptabla resultatet, så att man kan hantera oförutsedda händelser eller felbedömningar utan att hamna i en farlig situation.

I investeringsvärlden innebär Margin of Safety att man köper en aktie för mindre än dess verkliga värde för att minimera risken för förlust. På så sätt har man en säkerhetsmarginal om något oväntat händer eller om man har felbedömt företagets framtida potential.

Inom konstruktion och byggande är Margin of Safety viktigt för att säkerställa att en byggnad eller konstruktion kan motstå större påfrestningar än vad som förväntas, så att man kan undvika kollaps eller skador. Det vill säga om du får i uppdrag att bygga en bro som ska klara 10 ton, så beräknar du in en säkerhetsmarginal och bygger konstruktionen så att den håller för 20 ton.

Inom medicin används Margin of Safety för att bestämma säkerhetsmarginalen för läkemedel och doser, så att man kan undvika oönskade biverkningar och överdoseringar.

Sammanfattningsvis är Margin of Safety en viktig mental modell som hjälper oss att minimera risker och undvika farliga situationer genom att ha en säkerhetsmarginal eller buffert.

40. Churn – Ett ständigt bortfall

Churn är en mental modell inom systemtänkande som innebär att det finns en konstant förlust av en viss figur i ett system, vilket måste ersättas för att systemet ska fortsätta fungera. Detta kan ses i olika verksamheter där man ständigt förlorar kunder eller anställda som måste ersättas för att verksamheten ska fortsätta fungera. Ett exempel på detta kan vara försäkringsbolag eller prenumerationstjänster där en viss andel kunder tappas varje år och måste ersättas med nya kunder för att verksamheten ska fortsätta att växa. En slutsats är att ju lägre churn du har desto attraktivare är produkten/tjänsten, staden eller arbetsplatsen.

Churn kan också ses i olika mänskliga system, exempelvis i arbetslivet där en konstant förlust av anställda sker och måste ersättas för att verksamheten ska fortsätta fungera. Det kan också ses inom sociala relationer där vänner eller bekanta kan flytta eller försvinna och måste ersättas med nya relationer för att behålla en social cirkel.

Det är viktigt att vara medveten om churn som en mental modell för att förstå att det är en naturlig del av system och att det krävs konstant arbete för att ersätta det som förloras för att upprätthålla systemets funktion.

41. Algoritmer – Systematiska metoder

Algoritmer är en mental modell inom systemtänkande som handlar om att ha en väldefinierad procedur för att lösa ett problem eller utföra en uppgift. En algoritm kan ses som en serie steg som leder till ett specifikt resultat.

Charlie Munger har talat om vikten av att ha algoritmer för att lösa problem inom olika områden. Genom att ha en väldefinierad procedur för att hantera ett problem eller en uppgift, kan man öka effektiviteten och minska risken för misstag.

Ett konkret exempel på hur man kan använda denna mental modell är inom investeringar. Genom att ha en väldefinierad strategi och följa en algoritm för att välja aktier eller fonder att investera i, kan man minska risken för att göra impulsiva eller kortsiktiga investeringsbeslut.

Inom datavetenskap och programmering är algoritmer en central del av problemlösning och utveckling av programvara. Ett exempel på en välkänd algoritm är sökalgoritmen binärsökning, som används för att söka igenom en lista eller en array efter ett specifikt element.

Generellt sett handlar denna mental modell om att ha en strukturerad och systematisk metod för att hantera problem eller utföra uppgifter.

42. Critical mass – Vid kritisk massa ändras dynamiken

Charlie Munger använder uttrycket ”critical mass” för att beskriva det ögonblick när tillräckligt många enheter eller element i ett system är involverade för att skapa en självförstärkande dynamik, som driver ytterligare tillväxt eller förändring. Det kan också beskrivas som en punkt där systemet går från en stabil tillstånd till en instabil tillstånd.

Ett exempel på critical mass kan vara när ett nytt socialt nätverk lanseras. I början är det få användare på plattformen, men när tillräckligt många personer börjar använda den och delar innehåll med sina vänner och bekanta, kan det skapa en självförstärkande effekt som leder till att fler och fler personer går med i nätverket. Detta ökar plattformens värde för användarna och drar in ännu fler användare, vilket skapar en positiv feedbackloop.

Ett annat exempel kan vara användningen av elbilar. För att skapa en hållbar marknad för elbilar behövs en viss mängd laddningsstationer och infrastruktur för att göra det bekvämt och pålitligt att använda elbilar. När det finns tillräckligt många laddningsstationer, blir det mer attraktivt för konsumenterna att köpa elbilar, vilket leder till fler elbilar på vägarna, ökad efterfrågan på laddningsstationer och mer investeringar i infrastruktur. På så sätt kan en positiv feedbackloop skapas och elbilar kan nå en critical mass på marknaden.

När ett företag med fasta kostnader uppnår kritisk massa i försäljning innebär det att företaget har nått en punkt där det kan dra nytta av ekonomiska stordriftsfördelar. Det betyder att företagets kostnad per enhet minskar när försäljningen ökar, vilket kan leda till ökad lönsamhet.

Till exempel kan ett tillverkningsföretag ha höga fasta kostnader för fabriksutrustning, personal och infrastruktur. Om företaget når kritisk massa i försäljning, kan försäljningsvolymen täcka de fasta kostnaderna och generera en ökning av intäkterna. Eftersom kostnaden per enhet minskar när produktionen ökar, kan företaget också öka sin bruttovinstmarginal och därmed öka sin lönsamhet.

43. Emergence – Uppkomsten av fenomen i system

Emergence beskriver hur komplexa mönster eller beteenden kan uppstå från enkla regler och interaktioner mellan individuella delar i ett system. Det är en process där helheten är större än summan av dess delar och där inga enskilda delar kan förklara det emergenta beteendet.

Ett exempel på emergence är myrstackar, där inga enskilda myror kan förklara det emergenta beteendet hos hela stacken. Varje individuell myra följer enkla regler och interagerar med andra myror, vilket leder till att myrstacken visar komplexa beteenden som att hitta den kortaste vägen till maten eller bygga en bro över en vattenpöl.

En annan användning av tankemodellen emergence är inom affärsvärlden. Ett företag kan ha en uppsättning enkla regler som varje anställd följer, men dessa enkla regler kan leda till komplexa affärsprocesser och företagets framgång. Det emergenta beteendet kan vara svårt att förklara genom att titta på enskilda anställdas arbete eller delar av processen.

44. Irreducibility – När bara helheten fungerar

Irreducibility (oreducerbarhet) är en mental modell inom systemtänkande som betyder att systemet inte kan reduceras till dess enskilda delar och att förståelsen av systemet kräver en helhetssyn. Det innebär att det finns emergenta egenskaper och beteenden som inte kan förklaras enbart genom att titta på systemets enskilda delar utan bara genom att betrakta systemet som en helhet.

Ett exempel på irreducibilitet kan vara en organisation där de anställda var och en har sina egna roller och ansvarsområden, men där organisationens framgång beror på hur väl de samarbetar och hur väl organisationen fungerar som en helhet. Ett annat exempel kan vara ekosystem där de olika djur- och växtarterna samverkar på olika sätt för att upprätthålla balansen i systemet.

Genom att förstå irreducibilitet kan man få en djupare förståelse för komplexa system och undvika att försöka förklara allt genom att bara titta på de enskilda delarna utan att förstå helheten.

45. Law of Diminishing Returns – Marginalnyttan har en gräns

Lagen om avtagande avkastning är en ekonomisk princip som säger att när man ökar en produktionsfaktor medan alla andra produktionsfaktorer är konstanta, kommer avkastningen successivt att minska efter en viss punkt. Charlie Munger använder denna princip som en mental modell för att påminna oss om att det finns gränser för hur mycket vi kan förbättra ett system genom att enbart öka en produktionsfaktor.

Ett konkret exempel kan vara att öka antalet anställda i ett företag för att öka produktionen. Först kommer produktionen att öka i takt med att fler anställda kommer in i företaget och bidrar till produktionen. Men efter en viss punkt kommer de extra anställda inte att ha någon större påverkan på produktionen, och i stället kan produktiviteten minska på grund av överbelastning och ineffektivitet.

Ett annat ord för denna tankemodell är marginalnytta. Man kan säga att efter exempelvis 100 miljoner kronor så är marginalnyttan liten, på vilket sätt ökar din livskvalitet om du har 300 miljoner kronor?

Ytterligare ett exempel på ämnet pengar: Ge en fattig familj tillräckligt med pengar för att må bra och de är inte längre fattiga. Men efter en viss punkt kommer ytterligare pengar inte att förbättra deras situation; det finns en tydlig avtagande marginalnytta av ytterligare kronor vid någon ungefär kvantifierbar punkt. Ofta övergår lagen om avtagande marginalnytta i negativt territorium – dvs att få för mycket pengar kan förstöra den fattiga familjen.

Ett annat exempel på när marginalnyttan avtar är när du äter glass. Den första glassen ger dig mycket nöje och tillfredsställelse, men om du fortsätter att äta flera glassar så minskar den ökande nyttan och tillfredsställelsen av att äta glassen. Till slut når du en punkt där du inte längre vill ha mer glass eller till och med mår illa av att äta för mycket. Detta beror alltså på Law of Diminishing Returns.

De matematiska tankemodellerna

46. Distributions – Fördelning av data

Distributions är en matematisk mental modell som används för att beskriva fördelningen av värden i en given datamängd. Charlie Munger använder denna modell för att bättre förstå sannolikheter och risker.

En konkret tillämpning av distributionsmodellen är inom investeringar, där man kan använda den för att analysera historiska avkastningar och bedöma framtida risker. Genom att analysera fördelningen av avkastningar för en given investering kan man beräkna risken för förlust och potentiell avkastning.

Ett annat exempel är inom medicinsk forskning, där distributionsmodellen kan användas för att analysera patientdata och förutse sannolikheter för sjukdomsutveckling eller behandlingseffektivitet.

Distributionsmodellen är en grundläggande matematisk modell som kan tillämpas inom en mängd olika områden, och hjälper oss att bättre förstå fördelningen av värden och sannolikheter i olika datamängder.

47. Compounding – Exponentiell värdetillväxt

Compounding är en matematisk mental modell som beskriver hur pengar eller andra resurser kan växa exponentiellt över tid genom ränta på ränta-effekten. Charlie Munger har betonat vikten av att förstå denna mental modell, särskilt inom ekonomi och investeringar.

Ett konkret exempel på hur compounding kan användas är att investera pengar i en aktieportfölj med långsiktig horisont. Genom att återinvestera utdelningar och låta pengarna växa över tid genom compounding-effekten kan portföljen växa snabbt och ge hög avkastning. Om aktien stiger i värde varje år så ökar din kapitalbas vilket gör att ränta på ränta effekten jobbar snabbare än om du bara hade återinvesterat utdelningar och samtidigt inte fått stigande aktiekurs.

Compounding är en exponentiell effekt, snarare än en linjär eller additiv effekt. Pengar är inte det enda som växer exponentiellt; idéer, kunskap och relationer gör det också. Inom materiella områden är compounding alltid begränsad av fysiska gränser och avtagande avkastning; immateriella saker kan växa mer fritt.

48. Sampling – Stickprov räcker ofta

Sampling som en mental modell inom matematik handlar om att dra slutsatser om en hel population genom att undersöka en mindre del av populationen, som kallas en sampel. Charlie Munger har använt denna modell i samband med att analysera affärsmöjligheter. Ett exempel på hur sampling kan användas är när man vill göra en marknadsundersökning för en ny produkt. Istället för att undersöka hela populationen av potentiella kunder kan man undersöka en mindre sample och dra slutsatser om hela populationen baserat på den undersökningen. Det är viktigt att notera att en sampel måste vara representativ för populationen för att slutsatserna ska vara giltiga.

En annan användning av sampling är inom kvalitetskontroll där man undersöker en sampel av produkter istället för att testa varje enskild produkt i populationen. Genom att dra slutsatser om hela populationen baserat på sampeln kan man spara tid och resurser samtidigt som man får tillräckligt noggrann information för att fatta beslut.

49. Randomness – Ibland händer saker utom vår kontroll

Randomness, eller slumpmässighet på svenska, är en mentala modell inom matematik som innebär att händelser eller utfall inte kan förutses eller kontrolleras. I detta sammanhang talar man om slumpvariabler och sannolikheter.

Charlie Munger betonar vikten av att förstå hur slumpmässighet påverkar våra beslut och resultat. Eftersom slumpen alltid spelar en roll är det viktigt att fatta beslut utifrån den bästa möjliga informationen och att vara ödmjuk inför det faktum att vi aldrig kan vara helt säkra på resultatet.

Ett exempel på hur denna mentala modell kan användas är inom finansvärlden. Aktiekurser är ofta mycket påverkade av slumpmässiga faktorer, vilket kan leda till svårigheter att förutsäga framtida kursutveckling. Det är också viktigt att förstå riskerna med att förlita sig för mycket på slumpen vid investeringar.

Inom vetenskapen kan slumpmässighet vara viktig vid experiment och undersökningar. Genom att använda statistiska metoder kan man dra slutsatser baserade på slumpmässiga observationer. Men det är också viktigt att vara medveten om de begränsningar som finns när man tolkar resultat som är baserade på slumpmässiga observationer.

50. Regression to the Mean – Saker har en tendens att röra sig mot snittet

Regression to the Mean är en statistisk princip som säger att när ett resultat avviker från medelvärdet, så är det sannolikt att nästa resultat kommer att vara närmare medelvärdet. Charlie Munger använder denna mentala modell för att påminna om vikten av att inte överreagera på en enskild händelse utan att istället titta på ett större mönster av data.

Ett exempel på hur denna tankemodell kan användas är inom sport. Om en idrottare presterar exceptionellt bra i en match, är det inte troligt att de kommer att upprepa den prestationen exakt i nästa match. Det är mer troligt att de kommer att återgå till sin genomsnittliga prestation. Detta kan hjälpa tränare och idrottare att undvika överreaktioner på en enskild händelse och istället titta på en längre tidsperiod för att bedöma prestationen. På samma sätt kan denna princip också tillämpas på finansiella investeringar och andra områden där det finns variation i resultaten över tid.

51. Multiply by Zero – Allt multiplerat med noll är noll

”Multiply by Zero” är en mental modell som innebär att när en faktor i en multiplikation är noll, så blir hela produkten noll oavsett vad andra faktorer är.

Inom investeringar kan modellen användas för att påminna om att även en hög avkastning kan nollställas om den multipliceras med en förlust. Till exempel, om en investering ökar med 50% under det första året men sedan minskar med 50% under det andra året, kommer investeringen inte ha ökat i värde över tvåårsperioden. Det är därför man ska fokusera på nedsidan och inte göra en permanent förlust av kapital.

Det innebär också att, oavsett hur stor förmögenhet du har, så blir summan multiplicerad med noll fortfarande blir noll. Det är därför Warren Buffett är så försiktig med belåning på aktier, då risken är att han förlorar allt med tillräckligt hög hävstång på belåningen.

Precis som enkel multiplikation skulle visa, så har det oftast en större effekt att åtgärda problemet med ”nollan” än att försöka öka andra områden. Med andra ord i fallet ovan, så skulle man ta bort belåning så finns aldrig risken att förmögenheten multipliceras med noll. Riskera aldrig allt du har för att få lite mer, det är inte rationellt brukar Warren Buffett säga. Undvik att investera i aktier och företag med binära utfall (detta är oftast forskningsbolag som får avslag på FDA-ansökningar).

Låt säga att du har bäst potential av alla i din klass men att du sedan utvecklar ett alkoholproblem eller drogmissbruk, oavsett hur bra du var innan så har du nu nästan multiplicerat dina odds med noll. Alla dina ansträngningar och hårda arbete var inte värt något om du har en svag länk i kedjan. Det gäller företag, system och privatpersoner.

Något alla ingenjörer lär sig mycket tidigt är att ett system är inte starkare än sin svagaste komponent/länk. Ta till exempel fallet med ett kärnkraftverk. Vi har en mycket god förståelse för hur man gör kärnkraftverket ganska säkert, nästan oövervinnligt, vilket det måste vara med tanke på omfattningen av ett misslyckande.

Men i verkligheten, vad är den svagaste länken i kedjan för de flesta kärnkraftverk? De människor som driver dem. Vi är en del av systemet! Och eftersom vi ännu inte har perfektionerat människan, har vi ännu inte perfektionerat kärnkraftverket.

52. Equivalence – Två till synes olika saker kan vara samma

Equivalence, eller ekvivalens på svenska, är en mental modell som innebär att två saker kan anses vara lika eller utbytbara i vissa sammanhang. Detta kan till exempel gälla ekonomiska transaktioner, där två olika betalningsmetoder kan vara ekvivalenta om de ger samma slutresultat.

Ett konkret exempel på hur tankemodellen kan användas är inom investeringar. Om en investerare överväger två olika investeringsalternativ med olika risknivåer, kan denne använda ekvivalensprincipen för att bedöma vilken av dem som är bäst. Genom att räkna ut den förväntade avkastningen och jämföra denna med risknivån kan investeraren bedöma vilket alternativ som ger bäst förhållande mellan avkastning och risk.

En annan användning av ekvivalensprincipen är inom utbildning, där olika kurser kan anses vara ekvivalenta om de ger samma kunskapsnivå. Detta kan till exempel gälla när man bedömer om en kurs på en annan skola kan ersätta en viss kurs på ens nuvarande skola.

53. Surface Area – Stor eller liten yta?

Surface Area, eller yta på svenska, är en matematisk modell som beskriver hur stor yta en geometrisk form har. Charlie Munger använder denna modell för att illustrera hur ökad komplexitet i en produkt eller tjänst kan öka risken för problem och ineffektivitet.

Ett exempel på hur tankemodellen kan användas är inom företagande. Om ett företag vill utveckla en ny produkt eller tjänst med fler funktioner och finesser, kan det öka ytan på den produkt eller tjänst. Detta kan i sin tur öka kostnader för tillverkning, distribution, underhåll och support. Det kan också göra det svårare att förstå och använda produkten eller tjänsten, vilket kan minska kundnöjdheten och leda till ökad support.

En annan tillämpning av modellen kan vara inom arkitektur eller stadsplanering, där beslutsfattare behöver ta hänsyn till ytan på byggnader och mark när de planerar nya projekt. Större byggnader kan kräva mer energi och resurser för att bygga och underhålla, och kan också ha större påverkan på det omgivande samhället.

Ytan på tak har tidigare inte haft något värde eller funktion tills solceller utvecklades. Nu kan man ta tillvara på all död yta på tak och installera solceller och på så sätt effektivera ytan och samtidigt minska energiförbrukning.

Ibland är en stor yta önskvärd: Våra lungor och tarmar har en enorm yta för att öka upptaget av syre och näringsämnen. Andra gånger vill vi minska vår exponering, som att begränsa vår internetexponering som privatperson eller företag för att minska attackytan.

54. Global och lokala maxima – Hjälper dig identifiera toppar

Global och lokala maxima är matematiska termer som används för att beskriva toppar i en funktion eller en serie av data. En global maxima är det högsta värdet i en funktion över hela området, medan en lokal maxima är det högsta värdet i en funktion inom ett visst intervall eller område.

Charlie Munger använder denna mental modell för att illustrera vikten av att identifiera de bästa möjligheterna eller de bästa lösningarna, inte bara de tillfälliga topparna. Han menar att det är viktigt att söka efter globala maxima, inte bara lokala maxima, när man funderar på investeringar eller problem som behöver lösas.

Ett exempel på hur man kan använda denna mental modell är att fundera på hur man väljer aktier att investera i. En aktie kan ha en tillfällig topp på grund av en positiv nyhet, men det kan vara en lokal maxima och aktien kan fortsätta att falla i värde över tid. Det är viktigt att leta efter aktier som har potential att bli globala maxima över en längre period.

En annan tillämpning kan vara att fundera på hur man löser problem på arbetsplatsen. En lösning kan verka vara den bästa lösningen i det korta loppet, men det kan vara en lokal maxima och det kan finnas bättre lösningar som kan leda till en global maxima på längre sikt.

55. Combinations – Hur många kombinationer kan skapas?

Combinations är en matematisk metod som handlar om att räkna ut antalet sätt som man kan välja ett visst antal objekt ur en större mängd objekt, utan att ordningen spelar någon roll.

Charlie Munger har använt denna mental modell inom investeringar när han har analyserat företag med flera olika produktlinjer. Istället för att bara titta på en produktlinjes vinstpotential, så har han också räknat på olika kombinationer av produktlinjer för att se hur företagets totala vinstpotential påverkas.

Ett exempel på hur denna mental modell kan användas är att räkna ut hur många olika kombinationer av kläder man kan skapa med ett visst antal tröjor, byxor och skor. Om man har 2 tröjor, 3 byxor och 2 par skor kan man skapa 12 olika kombinationer av kläder genom att använda kombinationsmetoden.

De mentala modellerna inom Mikroekonomi

56. Opportunity Costs – Vad är alternativkostnaden?

Att göra en sak innebär att inte kunna göra en annan. Vi lever i en värld av avvägningar, och konceptet om alternativkostnad styr allt.

Ett exempel på användning av alternativkostnadstanken är vid inköp av en dyrare bil jämfört med en billigare bil. Kostnaden av den dyrare bilen inkluderar inte bara det faktiska priset, utan också alternativkostnaden av att inte välja den billigare bilen. Den extra kostnaden för den dyrare bilen skulle kunna ha använts på andra saker, som till exempel investeringar eller resor, vilket gör det viktigt att noga överväga alternativkostnaden av alla beslut.

En annan tillämpning av alternativkostnad är inom investeringar. När man investerar pengar i en viss aktie eller tillgång, är alternatvkostnaden av det beslutet förlusten av möjligheten att investera pengarna i något annat, som till exempel en annan aktie eller tillgång som kan ge högre avkastning. Att förstå alternativkostnaden hjälper investerare att ta mer välgrundade beslut om sina investeringar.

57. Creative Destruction – Innovation som skakar om

Creative destruction är en ekonomisk teori som beskriver hur gamla, ineffektiva och omoderna företag och branscher avlägsnas för att göra plats för nya och effektivare företag och branscher. Konceptet myntades av den österrikiska ekonomen Joseph Schumpeter. Charlie Munger har också talat om denna mentala modell och dess betydelse för att förstå företagsvärdering och investeringsbeslut.

Genom att förstå konceptet av creative destruction kan investerare och entreprenörer hitta möjligheter att investera i och bygga nya företag och branscher som kommer att ersätta de gamla och ineffektiva. Detta kan också hjälpa till att förutsäga vilka företag och branscher som kommer att överleva och blomstra på lång sikt.

Ett exempel på creative destruction är när streamingtjänster som Netflix och Hulu ersatte den gamla DVD-uthyrningsbranschen som Blockbuster. Blockbuster var ett ineffektivt företag som inte anpassade sig till den nya tekniken, medan Netflix och Hulu utnyttjade den för att erbjuda en bättre och mer bekväm tjänst för kunderna.

En annan tillämpning av denna mentala modell är att inse att innovation och förändring är en naturlig del av den ekonomiska utvecklingen, och att företag och branscher som inte kan anpassa sig riskerar att bli utkonkurrerade. Som investerare kan man dra nytta av detta genom att investera i företag som är innovativa och anpassningsbara, och som kan överleva och blomstra på lång sikt.

58. Comparative Advantage – Fokusera på vad du gör bäst

Comparative Advantage är en teori inom mikroekonomi som säger att ett land bör specialisera sig på att producera varor och tjänster som det är mest effektivt på, och sedan handla med andra länder för att få tillgång till varor och tjänster som andra länder producerar mer effektivt. Genom att följa denna princip kan båda länderna öka sin produktion och konsumtion.

Ett exempel på detta är om land A är bättre på att producera bomull och land B är bättre på att producera kaffe. Genom att specialisera sig på sin styrka kan båda länderna öka sin produktivitet och handla med varandra för att få tillgång till den andra produkten.

En annan tillämpning av denna modell kan vara i val av yrke eller karriär. Genom att fokusera på det man är bra på och utveckla de färdigheter som ger en fördel gentemot andra kan man öka sina chanser att bli framgångsrik och samtidigt bidra till samhällets ekonomiska tillväxt.

59. Specialization – Specialisering ökar effektiviteten

Specialisering är en mental modell inom mikroekonomi som används för att förklara fördelarna med specialisering och uppdelning av arbetsuppgifter i produktionen. Modellen kommer från Adam Smiths bok ”The Wealth of Nations” och handlar om tillverkningen av nålar.

Smith beskrev hur en enskild person som tillverkar en nål från början till slut skulle behöva utföra många olika steg, såsom att dra ut tråd, klippa den i lämpliga längder, slipa spetsen, och så vidare. Istället föreslog Smith att varje steg borde delas upp i specialiserade arbetsuppgifter som utförs av olika personer. På så sätt skulle varje person bli mycket bättre på sin specifika uppgift och produktionen skulle öka avsevärt.

Detta exempel visar hur specialisering kan leda till ökad effektivitet och produktivitet i produktionen. På samma sätt kan företag dra nytta av specialisering inom olika områden, som marknadsföring, finansiering eller produktutveckling, för att öka effektiviteten och minska kostnaderna.

En annan tillämpning av denna tankegång är inom personlig utveckling, där man kan använda specialisering för att fokusera på sina styrkor och intressen för att bli mer framgångsrik och produktiv inom sitt område.

60. Seizing the middle – Bättre men inte bäst

”Seizing the Middle” kan översättas till ”erövra mitten”. Den här mental modellen handlar om att erövra den mest lukrativa positionen i en marknad genom att erbjuda något som är bättre än konkurrenternas produkter eller tjänster, men som inte nödvändigtvis är det bästa på marknaden. Detta kan vara en smart strategi för mindre företag som inte har resurserna att konkurrera med de största aktörerna på marknaden.

Ett exempel på hur ”Seizing the Middle” kan användas är inom mobiltelefonindustrin. Apple erövrade marknaden genom att erbjuda en produkt som var bättre än de befintliga mobiltelefonerna på marknaden, men som inte var lika avancerad som till exempel Blackberry. På så sätt kunde Apple erövra en lukrativ position i marknaden utan att behöva konkurrera direkt med de stora företagen.

En annan strategi är att erbjuda produkter eller tjänster som har en mer specifik nisch och som tilltalar en mindre målgrupp. På så sätt kan man erövra en position där det inte finns mycket konkurrens och där man kan ta ut högre priser. Ett exempel på detta är företag som säljer specialiserade verktyg eller tillbehör för en specifik bransch eller hobby.

61. Trademarks, Patents, and Copyrights – Skydda imateriella tillgångar

Trademarks, Patents, and Copyrights är tre olika sätt att skydda immateriella tillgångar inom mikroekonomi.

En trademark (varumärke) är en symbol, ett ord eller en fras som identifierar och särskiljer en viss produkt eller tjänst från andra produkter eller tjänster på marknaden. Varumärken är viktiga för att skydda företagets varumärkesidentitet och för att skapa en lojal kundbas. Exempel på varumärken inkluderar Nike swoosh-logotypen och McDonald’s gyllene bågar.

Patent är ett juridiskt skydd för uppfinningar eller nya tekniska lösningar. Genom att patentera en uppfinning får uppfinnaren rätt att producera, använda och sälja produkten eller tekniken utan att andra företag kan göra det utan tillstånd. Patenterade uppfinningar ger en konkurrensfördel och kan ge högre vinstmarginaler. Ett exempel på ett patenterat föremål är en medicin som har en unik formel som ingen annan får tillverka utan tillstånd.

Copyrights är lagliga skydd för kreativa verk som böcker, musik, filmer, konst och annan litteratur. Med ett copyright kan en skapare av ett kreativt verk kontrollera hur och var det används, och de kan få ersättning om någon annan använder verket utan tillstånd. Exempel på verk som skyddas av copyright är J.K. Rowlings Harry Potter-böcker och Beatles-låtar.

Genom att förstå dessa tre sätt att skydda immateriella tillgångar kan företag och entreprenörer skapa en strategi för att skydda sina varumärken, uppfinningar och kreativa verk. Det kan också hjälpa dem att förstå och dra nytta av den intellektuella egendomsrätten som andra företag och entreprenörer har skapat.

62. Dubbel bokföring – Korrekt redovisning

Double-Entry Bookkeeping, eller dubbel bokföring, är en mental modell inom mikroekonomi som handlar om att hålla reda på alla ekonomiska transaktioner på ett systematiskt och noggrant sätt. Enligt denna modell ska varje transaktion bokföras i minst två konton, där varje konto påverkas av transaktionen på motsatta sätt.

Charlie Munger har använt denna mental modell för att betona vikten av att hålla ordning på ekonomiska transaktioner och att ha en korrekt och noggrann redovisning. Genom att använda dubbel bokföring kan företag och organisationer säkerställa att deras finansiella rapporter är korrekta och att de inte missar några transaktioner.

Ett exempel på hur denna mental modell kan användas är genom att en restaurangägare använder dubbel bokföring för att hålla koll på sina ekonomiska transaktioner. För varje köp av ingredienser eller betalning från kunderna kommer restaurangägaren att bokföra det på två olika konton, t.ex. inköp och försäljning. På så sätt kan restaurangägaren alltid ha koll på sin ekonomiska situation och ta välgrundade beslut för framtiden.

63. Utility – Upplevd nytta

Mental modellen Utility (Marginal, Diminishing, Increasing) handlar om hur vi som människor upplever nytta (utility) och hur denna förändras med ökad konsumtion. Marginal utility syftar på hur mycket nytta en extra enhet av en vara ger oss, medan diminishing utility handlar om att denna nytta minskar ju mer vi konsumerar av en vara. Increasing utility däremot, handlar om att vi upplever ökad nytta med ökad konsumtion av en viss vara tills en viss punkt, där diminishing utility börjar gälla.

Ett exempel på hur denna mental modell kan användas är vid prissättning av varor eller tjänster. Om en produkt har hög marginal utility för kunderna, vilket innebär att de är villiga att betala mer för varje extra enhet av produkten, så kan företaget sätta ett högre pris för produkten. Å andra sidan, om en produkt har diminishing utility och kunderna upplever mindre nytta för varje extra enhet av produkten, så kan företaget behöva sänka priset för att öka försäljningen.

En annan tillämpning av denna modell är vid investeringsbeslut. Om en investering ger ökad marginal utility, vilket innebär att den ger mer avkastning för varje extra enhet av investeringen, så kan det vara en lönsam investering. Å andra sidan, om en investering ger diminishing utility och ger mindre avkastning för varje extra enhet av investeringen, så kan det vara en mindre lönsam investering.

64. Mutor – Se upp för korruption

Mutor handlar om att ge eller ta emot något av värde för att påverka en annan persons handlingar eller beslut. Charlie Munger använder denna modell för att förklara hur korruption kan uppstå inom företag och samhällen.

Ett konkret exempel på hur modellen kan användas är att tänka på en situation där en företagsledare bestämmer sig för att betala en tjänsteman för att få tillgång till känslig information om en konkurrent. I detta fall har företagsledaren använt muta för att få en konkurrensfördel.

En annan användning av modellen är att tänka på hur muta kan påverka beslutsfattande inom politik och regeringar. Om politiska beslutsfattare tar emot muta från lobbyister eller företagsintressen kan det leda till att besluten som tas inte är till det bästa för samhället, utan snarare gynnar de som betalar mest.

I båda fallen kan muta ha allvarliga konsekvenser för företag och samhällen, vilket är anledningen till att det ofta är olagligt och strängt reglerat.

65. Arbitrage – Tjäna pengar på prisskillnader

Arbitrage är en mental modell inom mikroekonomi som innebär att dra fördel av prisskillnader på olika marknader genom att köpa och sälja samma tillgångar. Charlie Munger använder denna modell för att illustrera hur marknader fungerar och hur ekonomiska vinster kan uppstå genom att dra fördel av prisineffektiviteter på marknaden.

Ett exempel på arbitrage kan vara att köpa en aktie som handlas på den amerikanska börsen för 100 dollar och sälja den på den europeiska börsen för 110 dollar. Genom att utnyttja prisskillnaden mellan dessa två marknader kan en investerare göra en vinst på 10 dollar.

Munger betonar dock att arbitrage inte är en garanterad vinst och att det finns risker och kostnader som måste tas hänsyn till. Dessutom kan konkurrens och teknologi minska möjligheterna till arbitragevinst över tid.

66. Sunk Costs – Historiska kostnader som inte går att få tillbaka

Sunk Costs är en mental modell inom ekonomi som refererar till kostnader som redan har uppstått och som inte kan återvinnas eller återfås. Enligt Charlie Munger är det viktigt att inte låta dessa kostnader påverka beslut om framtida investeringar eller projekt. Istället bör man fokusera på framtida kostnader (alternativkostnader) och vinster när man fattar beslut.

Ett exempel på hur denna tankemodell kan användas är inom affärsverksamhet. Om ett företag har investerat mycket pengar och tid i ett projekt som visar sig vara lönsamt, men som kräver ytterligare investeringar för att slutföras, kan det vara svårt att bestämma om man ska fortsätta eller avbryta projektet. Men att bara fortsätta för att man redan har investerat mycket är inte alltid det bästa beslutet. Istället bör man utvärdera om de framtida kostnaderna och vinster för projektet kommer att överväga de redan investerade kostnaderna.

Ett annat exempel kan vara en person som köpt biljetter till en konsert som sedan ställs in. Även om personen redan har betalat för biljetterna, kan det vara mer lönsamt att sälja biljetterna och få tillbaka en del av pengarna istället för att fortsätta med planen att gå på en inställd konsert och tvingas betala för andra kostnader som resor och hotell.

67. Moral Hazard – Benägenheten att ta risker då någon annan får ta smällen

Moral Hazard är en ekonomisk term som används för att beskriva en situation där en part tar högre risk på grund av att de inte bär de fulla kostnaderna eller konsekvenserna av sina handlingar. Charlie Munger har talat om denna mentala modell i samband med sitt arbete inom finansbranschen.

Ett exempel på Moral Hazard kan vara en försäkringspolicy som täcker kostnaderna för skador på en bil. Om en person vet att försäkringen täcker kostnaderna för eventuella skador, kan personen vara mer benägen att ta högre risker som att köra fort eller mindre försiktigt. Dessa risktaganden kan leda till fler olyckor och högre kostnader för försäkringsbolaget.

En annan situation där Moral Hazard kan spela in är bankbranschen. Om en bank vet att den kan räkna med en statlig bailout om den hamnar i svårigheter, kan banken vara mer benägen att ta högre risker än vad den skulle ha gjort utan denna försäkring. Dessa högre risktaganden kan öka risken för finanskriser och kostnader för skattebetalarna.

Moral Hazard kan också uppstå när en person lånar pengar från en annan person eller organisation. Om låntagaren vet att långivaren kommer att täcka kostnaderna för eventuella förluster, kan låntagaren vara mer benägen att ta högre risker med lånet.

Tankemodellen Moral Hazard kan användas för att påminna människor och organisationer om att det är viktigt att överväga alla kostnader och konsekvenser av sina handlingar och att inte ta högre risker än nödvändigt. Det är också viktigt att säkerställa att de som tar risker bär de fulla kostnaderna och konsekvenserna av sina handlingar, så att Moral Hazard inte uppstår.

68. Prisoners’ Dilemma – Fångarnas dilemma är ett icke-nollsummespel

Prisoners’ Dilemma är en modell inom spelteori som beskriver en situation där två individer står inför ett val som påverkar dem båda, men där varje individ agerar utifrån egenintresse. Charlie Munger har använt denna modell för att beskriva hur människor ofta agerar inom affärsvärlden, där samarbetande parter riskerar att skadas om den andra parten inte följer överenskomna regler eller principer.

Ett exempel på hur Prisoners’ Dilemma kan användas är inom prissättning av varor eller tjänster. Två konkurrerande företag kan välja mellan att höja priset på sina varor eller att sänka dem, vilket påverkar båda företagen. Om båda företagen väljer att höja priserna, kommer kunderna troligtvis att söka sig till billigare alternativ, vilket kan leda till minskad efterfrågan och minskade vinster för båda företagen. Å andra sidan, om båda företagen väljer att sänka priserna, kan det leda till priskrig och minskade vinster för båda företagen.

Munger betonar vikten av att hitta lösningar på problem som Prisoners’ Dilemma för att uppnå långsiktigt hållbara resultat. Detta kan innebära att hitta lösningar som gynnar båda parterna och att etablera överenskommelser eller principer som hjälper till att minska risken för att den andra parten bryter mot överenskommelsen.

69. Supply and Demand – Hur priset sätts på en marknad

Supply and Demand är en grundläggande mental modell inom mikroekonomi som handlar om sambandet mellan utbud och efterfrågan på en viss vara eller tjänst och hur detta påverkar priset på marknaden. Utifrån modellen kan man se att när efterfrågan på en vara ökar, samtidigt som utbudet minskar, så leder det oftast till en ökning av priset på varan. Om efterfrågan minskar och utbudet ökar, så kommer priset istället att minska.

Charlie Munger använder denna mental modell för att förstå hur priser sätts på marknaden och hur man kan dra nytta av det. Han betonar vikten av att förstå efterfrågan och utbudet på en viss marknad och att hitta de obalanser som kan leda till möjligheter att göra vinster genom att köpa och sälja varor.

Ett exempel på hur denna mental modell kan användas är att titta på aktiemarknaden, där utbudet och efterfrågan på en viss aktie påverkar priset på den. Om efterfrågan på en aktie ökar och utbudet minskar, så kommer priset att öka. Om efterfrågan minskar och utbudet ökar, så kommer priset att minska. Munger skulle titta på hur marknaden reagerar på dessa förändringar och försöka hitta möjligheter att göra vinster genom att köpa och sälja aktier baserat på utbud och efterfrågan.

70. Scarcity – Begränsningar i tid och resurser

Scarcity är en grundläggande ekonomisk princip som handlar om att resurser är begränsade, medan behoven och önskningarna är oändliga. Charlie Munger använder denna mental modell för att påminna om att det alltid kommer att finnas begränsningar och att man måste prioritera hur man använder sina resurser.

Exempel på hur tankemodellen kan användas är att man som individ måste välja vad man ska lägga sina pengar på eftersom pengarna är begränsade. På samma sätt måste företag välja vilka projekt de ska satsa på eftersom tiden och resurserna är begränsade. För att optimera resursanvändningen är det viktigt att förstå vilka behov som måste tillfredsställas och vilka som är mindre viktiga, samt att försöka hitta sätt att maximera nyttan av de resurser som finns tillgängliga.

71. Time value of Money – Pengar har ett högre värde idag

Time value of Money är en fundamental ekonomisk mental modell som handlar om att pengar idag är mer värdefulla än samma mängd pengar i framtiden, på grund av inflationsrisk och förmågan att investera pengarna idag för att få avkastning i framtiden.

Charlie Munger använder denna mental modell för att betona vikten av att tänka långsiktigt och investera pengar smart för att få högre avkastning på investeringarna. Han påpekar att många människor underskattar värdet av att investera pengar tidigt, och istället spenderar dem på kortsiktiga köp som inte ger någon långsiktig avkastning.

Ett konkret exempel på hur man kan använda denna mental modell är att jämföra två alternativ: att ta emot en engångsbetalning på 10 000 kronor idag eller att ta emot samma belopp om fem år. Om vi antar en årlig ränta på 5%, så är det mer fördelaktigt att ta emot pengarna idag och investera dem, eftersom de kommer att vara värda mer än 10 000 kronor om fem år.

Denna mental modell används också ofta i företagsvärderingar, där man tar hänsyn till det framtida värdet av företagets kassaflöden för att bestämma dess nuvarande värde.

72. Mr. Market – Alltid villig att göra affärer

”Mr. Market” syftar på den metaforiska personen ”Mr. Market” som beskrivs av Benjamin Graham, en välkänd ekonom och mentor till Warren Buffett. Graham beskriver Mr. Market som en person som erbjuder att köpa eller sälja aktier varje dag och som alltid är villig att göra affärer. Mr. Market kan vara överdrivet entusiastisk eller pessimistisk om bolags utsikter på ett sätt som inte stämmer överens med den faktiska verkligheten.

Charlie Munger har använt denna mental modell för att illustrera vikten av att inte följa marknadens humörsvängningar eller att fatta beslut baserat på kortsiktiga trender. Istället bör investerare fokusera på bolagens underliggande fundamenta och värderingar och ta ett långsiktigt perspektiv.

Ett konkret exempel på hur denna mental modell kan användas är när en investerare möter en överdrivet optimistisk eller pessimistisk marknad. Om marknaden är överdrivet optimistisk kan det vara klokt att vara försiktig och inte övervärdera bolag som kan komma att misslyckas. Om marknaden är överdrivet pessimistisk kan det istället vara en möjlighet att hitta undervärderade bolag som har goda framtidsutsikter men som tillfälligt påverkas av marknadens negativa humör.

De mentala modellerna inom militär och krig

73. Seeing the front – Förstå en situation genom att se den själv

”Seeing the Front” handlar om att förstå en situation genom att se den från första linjens perspektiv innan man fattar ett beslut, det vill säga att få en direkt och nära erfarenhet av situationen istället för att bara förlita sig på rapporter, kartor och information från rådgivare som alla kan vara partiska eller felaktiga.

Inom militärtänkande kan detta koncept användas för att få en bättre förståelse för de faktiska förhållandena på marken och därmed bättre kunna utveckla strategier och taktiker. Till exempel kan en militärledare besöka truppfronten för att få en uppfattning om förhållandena, för att sedan ta beslut som är mer relevanta och anpassade till verkligheten. Inom näringslivet kan detta koncept också tillämpas genom att man som ledare eller företagare spenderar tid i verksamheten för att förstå verkligheten på arbetsplatsen, kvaliteten av rådgivning och bättre kunna utveckla strategier som är relevanta och anpassade till verkligheten.

74. Asymmetric Warfare – Få övertag i en ojämlik strid

Asymmetric Warfare är en mental modell inom militär och krig som handlar om ojämlik strid mellan två parter där den ena parten har en överlägsen position i fråga om makt och resurser jämfört med den andra parten. Den svagare parten kan då använda sig av asymmetriska taktiker som ger dem en fördel, såsom gerillakrigföring, gerillataktik och sabotage.

Charlie Munger använder denna mentala modell för att illustrera hur den svagare parten i en asymmetrisk konflikt kan använda sin brist på resurser som en fördel genom att använda oortodoxa taktiker. Ett konkret exempel på asymmetrisk krigföring är den vietnamesiska gerillakrigföringen under Vietnamkriget där den nordvietnamesiska armén och gerillarörelsen Viet Cong använde sig av gerillataktik och sabotage mot den teknologiskt överlägsna amerikanska armén.

Denna modell kan även användas utanför militären, exempelvis inom affärsvärlden där mindre företag kan använda sig av asymmetriska strategier för att konkurrera med större företag.

75. Two-Front War – Kämpa mot fienden på flera fronter samidigt

Tankemodellen ”Two-Front War” inom militär och krig handlar om att kämpa mot två motståndare samtidigt. Charlie Munger använder denna modell för att poängtera att det är en särskilt svår strategisk situation som kan vara mycket kostsam och riskabel.

Ett exempel på när denna modell kan tillämpas är om en nation står inför hot från två olika fiender på två skilda frontlinjer samtidigt. Det kan vara utmanande att utveckla en effektiv strategi för att hantera båda hoten på samma gång, och det kräver ofta en noggrann prioritering och resursallokering för att undvika att bli utmattade eller överskrida budgeten. En organisation som arbetar i en konkurrensutsatt bransch kan också uppleva en ”two-front war” situation om de samtidigt kämpar mot två starka konkurrenter på marknaden.

Sammanfattningsvis handlar tankemodellen ”Two-Front War” om att identifiera och hantera strategiskt utmanande situationer när man står inför hot från två olika håll samtidigt.

76. Counterinsurgency – Förstå underliggande orsaker och gör motuppror

Counterinsurgency är en mental modell inom militär och krig som handlar om att bekämpa upproriska rörelser och gerillagrupper som opererar inom en befolkning. Charlie Munger menar att det är viktigt att förstå dynamiken i en konflikt som involverar en gerillarörelse och befolkningen i ett område, och att bekämpa gerillan genom enbart militära medel kan vara ineffektivt och kontraproduktivt.

En konkret tillämpning av denna tankegång är att när man konfronteras med en gerillarörelse, så måste man förstå och ta itu med de underliggande orsakerna till varför människor ansluter sig till gerillan. Det kan handla om ekonomiska, sociala eller politiska orsaker. Genom att erbjuda människor alternativ till gerillan, som till exempel jobb, utbildning och politiska reformer, kan man minska stödet för gerillan och på så sätt göra deras verksamhet mindre effektiv. Detta är känt som en ”hjärtan och sinnen”-strategi.

Ett annat exempel är att det är viktigt att använda rätt taktik när man bekämpar gerillan. Det kan innebära att man använder sig av specialstyrkor för att genomföra riktade attacker, istället för att bomba hela områden med flygplan. Det är också viktigt att minimera civila förluster och undvika att behandla hela befolkningen som fienden, eftersom det kan öka stödet för gerillan.

77. Mutually Assured Destruction – Varför ingen trycker på knappen till kärnvapen

Mutually Assured Destruction (MAD) är en militär doktrin som bygger på antagandet att om två fiender har tillräckligt starka vapen för att förstöra varandra fullständigt, så är risken för en militär attack från någon av sidorna minimal eftersom båda sidor skulle förlora i en sådan konflikt. MAD syftar till att upprätthålla fred genom att förhindra krig mellan två fiender som besitter kärnvapen.

Charlie Munger har inte direkt diskuterat MAD som en mental modell, men han har troligen använt konceptet för att beskriva situationer där två parter är fast i en situation där ingen kan vinna och båda förlorar på det. Ett exempel på när MAD-konceptet kan användas är i förhandlingar där båda parterna har mycket att förlora om förhandlingarna misslyckas. Ett annat exempel kan vara i företagsvärlden där två stora företag är fast i en konkurrenskraftig marknad (vill undvika destruktiva priskrig mellan varandra) där ingen kan vinna helt utan att orsaka skada för den andra parten och kanske hela branschen.

Mentala modeller för mänsklig natur och omdöme

78. Trust – Förtroende

Trust, eller förtroende, är en mental modell inom mänsklig natur och omdöme som handlar om den viktiga roll som förtroende spelar i samhället. Charlie Munger menar att förtroende är nödvändigt för att samhällen ska fungera effektivt och att det är en av de mest värdefulla egenskaperna en person kan ha.

Konkreta exempel på hur tankemodellen kan användas inkluderar att använda den som en guide för att bedöma karaktär och pålitlighet hos människor och organisationer, samt att överväga hur man kan bygga upp förtroende i en relation eller verksamhet. Det är också viktigt att tänka på att förtroende är lätt att förlora och svårt att återfå, så det är viktigt att vara medveten om hur ens handlingar påverkar andra människors förtroende.

79. Bias from incentives – Incitament styr världen

Bias från incitament är en mentala modell som beskriver hur människors beslut och handlingar påverkas av de incitament eller belöningar de ställs inför. Charlie Munger menar att människor alltid agerar utifrån sina incitament, och att det är viktigt att förstå och identifiera vilka incitament som påverkar en persons handlingar för att kunna förutse deras beteende.

Ett exempel på hur tankemodellen kan användas är inom företagsvärlden. Om ett företag ger höga bonusar till sina anställda baserat på kortsiktiga finansiella resultat kan det leda till att de anställda fokuserar på kortsiktiga vinstmaximeringar snarare än på långsiktigt hållbara affärsstrategier. Det kan också leda till att företaget tar risker som kan skada företagets långsiktiga framgångar för att uppnå kortsiktiga vinstmål.

Inom politik kan incitament också påverka politiska beslut. Till exempel kan politiker fokusera på frågor som är populära bland väljare för att öka sina chanser att bli omvalda, snarare än att fatta beslut som är bäst för samhället som helhet.

Det är viktigt att vara medveten om bias från incitament eftersom det kan leda till snedvridna beslut och handlingar. Genom att identifiera vilka incitament som påverkar en persons handlingar kan man också ta hänsyn till dessa incitament och vidta åtgärder för att minimera deras påverkan på beslutsfattandet.

80. Pavlovian Association – Positiva och negativa associationer

Pavlovian Association är en mental modell som beskriver hur människor kan associera olika stimuli med specifika reaktioner eller beteenden. Modellen är uppkallad efter den ryska psykologen Ivan Pavlov och hans experiment med hundar, där han visade att hundar kunde associera en neutral stimulus som en klocka med en matbelöning och därmed börja salivera vid ljudet av klockan.

Charlie Munger använder denna mental modell för att förklara hur människor kan associera olika saker med positiva eller negativa känslor eller beteenden. Till exempel kan en person associera en viss mat med en obehaglig upplevelse och därmed undvika att äta den maten i framtiden.

Inom marknadsföring kan Pavlovian Association användas för att skapa positiva associationer med ett varumärke eller produkt. Genom att koppla samman produkten med positiva känslor eller upplevelser kan konsumenter associera produkten med något positivt och därmed vara mer benägna att köpa den.

81. Tendency to Feel Envy & Jealousy – Känslor kan påverka vårt omdöme

Tendency to Feel Envy & Jealousy är en mental modell som beskriver den mänskliga tendensen att känna avundsjuka och svartsjuka gentemot andra människor. Charlie Munger använder denna modell för att påminna oss om hur dessa känslor kan påverka vårt omdöme och beslutsfattande, och att vi bör försöka undvika att låta dem påverka våra handlingar.

Ett konkret exempel på hur denna modell kan användas är att om man är på en auktion och börjar känna avundsjuka gentemot någon som lägger högre bud än en själv, så kan det leda till att man fortsätter att lägga bud bara för att ”vinna” auktionen och visa att man är bättre än den andra personen. Detta kan leda till att man betalar för mycket för en produkt som man egentligen inte behöver eller inte har råd med. Genom att vara medveten om vår tendens att känna avundsjuka och svartsjuka kan vi undvika att låta dessa känslor påverka vårt beslutsfattande på ett negativt sätt.

82. Tendency to Distort Due to Liking/Loving or Disliking/Hating – Att ta rationella beslut

Det här är en mental modell som beskriver hur vår kärlek eller hat gentemot någon eller något kan påverka vårt omdöme och beslutsfattande på ett irrationellt sätt. Charlie Munger menar att det är viktigt att vara medveten om denna tendens för att undvika att göra felaktiga beslut.

Ett exempel på hur denna mental modell kan användas är inom investeringsbeslut. Om en investerare är förälskad i ett visst företag eller dess VD, kan denne lätt bli förblindad av känslor och överskatta företagets potential eller ignorera dess brister. Å andra sidan, om investeraren har en personlig aversion mot en viss bransch eller företag, kan det leda till att denne undervärderar dess potential eller missar en möjlighet.

Denna tendens kan också påverka rekrytering, där en arbetsgivare kan anställa eller befordra någon på grund av personliga känslor, snarare än att bedöma deras verkliga kompetens och lämplighet för jobbet. För att undvika dessa misstag bör man vara medveten om sin egen känslomässiga påverkan och försöka att ta rationella beslut baserade på objektiva faktorer.

83. Denial – Förnekelse då verkligheten är för jobbig

Förnekelse är en mental modell som beskriver en persons tendens att neka till eller förneka en verklighet eller sanning, ofta på grund av obehag eller rädsla. Charlie Munger har beskrivit hur viktigt det är att förstå denna tendens och att undvika den för att fatta välgrundade beslut.

Ett exempel på hur denna tankemodell kan användas är inom företagsledning. En VD kanske nekar till att företagets produkt inte längre är konkurrenskraftig på marknaden, vilket kan leda till att företaget förlorar marknadsandelar och misslyckas. Genom att vara medveten om den här mentala modellen kan VD:n lära sig att erkänna verkligheten och vidta lämpliga åtgärder för att förbättra företagets position på marknaden.

84. Availability Heuristic – Överskatta sannolikheten

Availability Heuristic är en mental modell inom mänsklig natur och omdöme som innebär att vi bedömer sannolikheten för en händelse baserat på hur lätt det är att komma på exempel på den händelsen. Ju lättare det är att komma på exempel, desto högre bedömer vi sannolikheten för att händelsen ska inträffa.

Charlie Munger har talat om hur Availability Heuristic kan påverka investeringsbeslut. Om vi lätt kan komma på exempel på företag som har presterat bra på aktiemarknaden, kan vi överskatta sannolikheten för att vi själva ska lyckas hitta en liknande investering. Å andra sidan, om vi har lätt att komma på exempel på företag som har misslyckats på aktiemarknaden, kan vi bli mer benägna att undvika investeringar som liknar dessa företag.

Ett annat exempel på Availability Heuristic kan vara hur vi bedömer farorna med att resa med flygplan jämfört med att resa med bil. Trots att flygresor statistiskt sett är säkrare än bilresor, kan många människor känna sig mer rädda för att resa med flyg på grund av att de lättare kan komma på exempel på flygolyckor som har inträffat.

Generellt sett kan Awareness Heuristic användas för att påminna oss om att våra bedömningar och beslut kan påverkas av hur lätt vi kommer på exempel, och att det är viktigt att ta hänsyn till statistisk data och andra faktorer som kan påverka sannolikheten för en händelse.

85. Social proof – Att titta på vad andra gör

Social Proof (Säkerhet i antal) är en mental modell som beskriver människors tendens att anta att beteenden och åsikter hos en grupp är korrekta och lämpliga för dem att följa. Denna mentalitet uppstår när individer är osäkra eller känner sig osäkra på en viss situation eller beslut och tittar på vad andra gör eller tycker för att hitta en lämplig kurs av handling.

Charlie Munger menar att social bevismentaliteten kan leda till grupptryck och irrationellt beslutsfattande. Till exempel kan en person köpa en produkt eller följa en viss trend enbart på grund av att den ser andra göra det, utan att göra en noggrann utvärdering av sina egna behov eller preferenser.

Denna tankemodell kan användas för att bättre förstå konsumentbeteende, såsom varför människor köper vissa produkter eller följer vissa trender. Det kan också hjälpa företag att utveckla effektiva marknadsföringsstrategier genom att använda social bevis för att övertyga potentiella kunder om att en viss produkt eller tjänst är populär och därför värd att köpa. Samtidigt kan det också hjälpa individer att undvika att bli påverkade av grupptryck och fatta mer rationella beslut.

86. Narrative Instinct – Vi är mer mottagliga för berättelser

Narrative Instinct, eller berättelseinstinkt på svenska, är en mental modell som beskriver människors benägenhet att tänka och kommunicera i form av berättelser. Enligt Charlie Munger har människor en inneboende dragning mot berättelser eftersom det hjälper oss att förstå, minnas och kommunicera komplexa idéer på ett lättförståeligt sätt.

Narrative Instinct kan också bidra till vår benägenhet att välja och tro på berättelser som bekräftar våra befintliga övertygelser, även om de inte nödvändigtvis är baserade på fakta eller verkligheten. Detta kan leda till att vi blir mer benägna att påverkas av narrativ som stämmer överens med vår världsbild, även om de är falska eller vilseledande.

Ett exempel på hur Narrative Instinct kan användas är inom marknadsföring och reklam. Genom att skapa en övertygande och engagerande berättelse kan man skapa en starkare koppling till målgruppen och öka deras benägenhet att köpa produkten eller tjänsten. Detta kan också användas inom politik, där politiker använder narrativ för att övertyga väljare om sina åsikter och värderingar.

Det är dock viktigt att vara medveten om att vår benägenhet att bli påverkade av narrativ kan leda till att vi accepterar falska eller vilseledande berättelser. Därför är det viktigt att vara kritisk och analytisk när vi möter berättelser, och att söka efter bevis och fakta som kan bekräfta eller motbevisa narrativen.

87. Curiosity Instinct – Naturligt nyfikna

Curiosity Instinct, eller nyfikenhetsinstinkten, är en modell som beskriver människors naturliga benägenhet att söka ny kunskap och förståelse. Enligt Charlie Munger är denna instinkt en viktig faktor i att utveckla intelligens och öka chanserna till framgång.

Genom att utnyttja nyfikenhetsinstinkten kan man lära sig mer om ett ämne och utveckla bättre beslutsförmåga. Att ställa frågor och söka efter svar är ett sätt att öka sin förståelse och upptäcka nya möjligheter.

Ett konkret exempel på hur man kan använda nyfikenhetsinstinkten är att lära sig om nya teknologier eller trender inom sin bransch för att hålla sig uppdaterad och förbli konkurrenskraftig. Man kan också använda nyfikenhetsinstinkten för att undersöka olika marknader och lära sig mer om potentiella investeringsmöjligheter. Genom att fortsätta lära sig och utforska nya idéer kan man öka sina chanser till framgång på både personliga och professionella plan.

88. Language Instinct – Naturlig vilja att lära oss språk

Language Instinct, eller språkinstinkt, är en mental modell som föreslår att människor har en inbyggd förmåga att förvärva och använda språk. Den här tankemodellen populariserades av språkvetaren Steven Pinker.

Charlie Munger refererar till språkinstinkten som en av flera mentala modeller som påverkar vårt sätt att tänka och resonera. Språkinstinkten kan till exempel påverka vår förmåga att formulera och förstå resonemang.

Ett exempel på hur språkinstinkten kan användas är att vara medveten om hur språkbruk kan påverka en diskussion eller argumentation. Att använda olika ord eller formuleringar kan ha en stor inverkan på hur en åsikt eller ståndpunkt uppfattas av andra människor. Genom att vara medveten om detta kan man använda språket på ett mer effektivt sätt i kommunikation och argumentation.

89. Process versus Outcome – Skilj på process och utfall

Process versus Outcome är en mental modell som handlar om att fokusera på processen snarare än resultatet. Charlie Munger menar att det är viktigt att ha rätt process för att uppnå önskat resultat och att det inte alltid är fördelaktigt att bara fokusera på resultatet. En rätt process kan i sig leda till framgång på längre sikt.

Ett exempel på hur denna tankemodell kan användas är inom idrott. En idrottsman kan ha som mål att vinna en tävling, men om han eller hon bara fokuserar på detta mål kan det leda till stress och oro. Istället kan idrottsmannen fokusera på att ha rätt process, såsom att träna regelbundet och rätt, ha en sund kosthållning, få tillräckligt med sömn och undvika skador. Genom att ha rätt process är chansen större att vinna tävlingen i slutändan.

Inom investeringar kan man också använda sig av denna mental modell. Investeringar är ofta föremål för osäkerhet och det kan vara lätt att fokusera på resultatet, såsom att tjäna pengar eller att undvika förluster. Men genom att fokusera på rätt process, såsom att göra grundlig research, ha en långsiktig plan och diversifiera portföljen, kan man öka chanserna för framgång på längre sikt.

90. First-Conclusion Bias – Att fastna vid den första slutsatsen

First-Conclusion Bias, eller ”första slutsatsens bias”, är en mentala modell som beskriver vår benägenhet att fastna vid den första slutsatsen vi drar när vi utvärderar information, och att sedan ignorera eller förbise information som inte stämmer överens med den slutsatsen.

Charlie Munger menar att detta är en vanlig kognitiv snedvridning som kan leda till felaktiga bedömningar och beslut. Genom att vara medveten om denna bias kan man undvika att dra förhastade slutsatser och istället vara mer öppen för nya eller motsägelsefulla information.

Ett konkret exempel på hur tankemodellen kan användas är att vid utvärdering av en investering eller en affärsmöjlighet, så kan man undvika att fastna vid den första positiva eller negativa känslan som man får och istället genomföra en mer systematisk analys av för- och nackdelar. Det kan också vara viktigt att uppmärksamma och utmana de första antaganden och fördomar som man kan ha om en situation eller person, för att undvika att fastna vid en felaktig bild.

91. Tendency to Overgeneralize from Small Samples – Dra förhastade slutsatser

Tendency to Overgeneralize from Small Samples är en mentalt verktyg som beskriver hur människor ofta drar förhastade slutsatser utifrån för små och begränsade observationer eller data. Charlie Munger använder denna mental modell för att påvisa att människor ofta överdriver vad de kan utläsa från för lite information. Detta kan leda till dåliga beslut och felaktiga slutsatser.

Ett exempel på detta kan vara en investerare som köper en aktie efter att ha sett en positiv rapport från företaget i fråga. Investeringen kan visa sig vara en dålig idé om investeraren inte har tagit hänsyn till andra faktorer, såsom hur företaget har presterat historiskt och vad som händer i den större ekonomiska kontexten.

För att undvika denna tendens att övergeneralisera från små data, är det viktigt att söka efter tillräckligt med information och ta hänsyn till en bredare uppsättning av data och observationer. Detta innebär att man inte ska lita enbart på en enskild källa eller ett begränsat antal observationer.

92. Relative Satisfaction/Misery Tendencies – Jämföra sin egen lycka med andra

Relative Satisfaction/Misery Tendencies är en mental modell som handlar om människors benägenhet att bedöma sin egen lycka och missnöje i relation till andras situationer snarare än objektiva kriterier. Charlie Munger menar att människor inte bedömer sin egen lycka enbart baserat på egna erfarenheter, utan också genom att jämföra sig med andra och deras prestationer eller tillstånd.

En konkret tillämpning av denna modell kan ses i marknadsföring där företag använder sig av jämförelsemarknadsföring för att locka kunder. Genom att visa hur deras produkt är överlägsen konkurrenternas, kan de skapa en känsla av relativt nöje hos konsumenterna. Å andra sidan kan också känslan av relativt elände uppstå när man jämför sin egen prestation med andra, vilket kan orsaka stress eller ångest.

Exempelvis kan en person känna sig missnöjd med sin lön även om den är högre än genomsnittslönen i landet, om personen jämför sig med en kollega som tjänar mer. På samma sätt kan en person känna sig lycklig trots att de lever under relativt blygsamma förhållanden, om personen jämför sig med andra som har det sämre.

93. Commitment & Consistency Bias – Förpliktelse- och konsekvensbias

Commitment & Consistency Bias är en mental modell som innebär att människor har en stark önskan att vara konsekventa i sina åsikter, beteenden och handlingar. När man väl har tagit ett beslut eller gjort en åsikt offentlig är det svårt att ändra den eftersom det skulle innebära att man bryter mot sin känsla av konsekvens och trotsar det man tidigare har sagt eller tänkt.

Charlie Munger menar att detta beteende kan leda till att människor blir för fixerade vid sina tidigare beslut och därmed missar nya information eller möjligheter att förändra åsikt. Detta kan leda till felaktiga beslut och dåliga investeringar.

Ett exempel på hur denna tankemodell kan användas är inom marknadsföring. Genom att få kunder att göra en liten åtagande, t.ex. att registrera sig för ett nyhetsbrev, ökar chansen att de senare kommer att göra en större åtgärd, t.ex. att köpa en produkt. Detta beror på det mänskliga behovet av konsekvens och att hålla sina löften.

94. Hindsight Bias – Det är lätt att vara efterklok

Hindsight Bias, eller efterklokhetens baksida, är en mentala modell där människor tenderar att tro att en händelse var mer förutsägbar än vad den faktiskt var efter att den har inträffat. Charlie Munger beskriver detta som ”det faktum att vad som händer verkar ha varit otroligt uppenbart alldeles för sent”.

Ett exempel på hur denna mentalitet kan användas är att alltid utvärdera beslut baserat på de tillgängliga uppgifterna vid det aktuella beslutstillfället, snarare än att använda kunskap som erhållits efter att händelserna redan har utvecklats. Detta kan minska risken för att drabbas av efterklokhetens baksida, och istället fokusera på att göra beslut baserade på faktiska förutsättningar.

Ett annat exempel på hur Hindsight Bias kan användas är att reflektera över historiska händelser och analysera hur de faktiskt utvecklades, istället för att tro att resultatet var oundvikligt från början. Detta kan hjälpa till att undvika att göra samma misstag i framtiden genom att förstå vilka faktorer som ledde till ett visst resultat.

95. Sensitivity to Fairness – Vi är känsliga för orättvisor

Sensitivity to Fairness handlar om att människor har en inneboende känslighet för rättvisa och rättviseprinciper. Detta innebär att vi inte bara vill ha det bra själva, utan också vill att andra ska behandlas rättvist.

Charlie Munger har uttryckt det som att ”Människor är väldigt känsliga för orättvisor. Om du behandlar en person orättvist, särskilt i något som personen anser vara en livsviktig fråga, så kommer personen att bli mycket upprörd och kan reagera med hämndlystnad”.

Sensitivity to Fairness kan vara en användbar tankemodell i många situationer. Exempelvis kan en arbetsgivare använda denna modell för att se till att alla anställda behandlas rättvist och får lika möjligheter och ersättning. I affärssituationer kan man använda modellen för att se till att alla parter är nöjda med avtalet och att ingen blir lurad. Även i vardagliga situationer kan modellen användas för att fatta beslut som är rättvisa och som tar hänsyn till andras behov och intressen.

96. Tendency to Overestimate Consistency of Behavior (Fundamental Attribution Error) – Vi är snabba med att döma andra

Tendency to Overestimate Consistency of Behavior, även kallad Fundamental Attribution Error, är en mentalt modell inom mänsklig natur och omdöme som innebär att vi har en tendens att överskatta graden av konsistens i andra personers beteenden och förmågor. Vi tenderar att bortse från situationella faktorer och istället tillskriva personliga egenskaper som orsak till andras handlingar.

Exempelvis kan vi döma någon som är sen till ett möte som en person med dålig tidsuppfattning eller ointresserad av mötet, när det i själva verket kan vara trafikstockningar eller andra situationella faktorer som orsakade förseningen.

Tankemodellen kan användas genom att vi medvetet försöker överväga situationella faktorer som kan ha påverkat en persons beteende, istället för att omedvetet anta att det var orsakat av personliga egenskaper. Detta kan leda till mer balanserade bedömningar och minskad konflikt i interpersonella relationer.

97. Survivorship Bias – Vi ser bara toppen av isberget

Survivorship Bias är en mental modell som innebär att vi tenderar att dra slutsatser baserat på de personer eller objekt som överlevt en viss process, utan att ta hänsyn till de som inte överlevde och därmed inte finns kvar att observera.

Ett exempel på detta kan vara när man undersöker framgångsrika företag och baserar sina slutsatser på de som fortfarande finns kvar på marknaden, utan att ta hänsyn till de som gått i konkurs eller avvecklats av andra anledningar. Detta kan leda till en överdriven uppskattning av vad som krävs för att bli framgångsrik, då man endast har studerat de som faktiskt lyckats överleva och inte de som misslyckats.

En annan tillämpning av Survivorship Bias kan vara inom investeringar, där man endast tittar på de företag som lyckats generera hög avkastning under en viss period, utan att ta hänsyn till de som inte gjort det. Detta kan leda till att man överskattar möjligheterna att uppnå hög avkastning genom att investera i ett visst företag eller en viss bransch..

98. Tendency to Want to Do Something (Fight/Flight, Intervention, Demonstration of Value, etc.) – Fly eller fäkta

Tendency to Want to Do Something är en mental modell som beskriver en mänsklig tendens att vilja agera snabbt i situationer där det kan finnas osäkerhet eller risk. Det kan ta sig olika former, såsom Fight/Flight-responsen, viljan att ingripa, att visa sin nytta eller att göra något för att visa sin handlingskraft. Denna tendens kan ibland leda till impulsiva handlingar eller beslut som inte nödvändigtvis är de bästa på lång sikt.

Charlie Munger har framhållit att det är viktigt att vara medveten om denna tendens och att man bör försöka motverka den genom att ta sig tid att noga överväga alla fakta och tänka igenom konsekvenserna av ens handlingar. Man kan också använda denna tankemodell för att förstå varför vissa människor eller organisationer ibland tar impulsgivna beslut, och hur man kan undvika att själv hamna i liknande situationer.

Ett konkret exempel på hur denna tendens kan påverka ens beslutsfattande kan vara när man blir pressad att fatta ett beslut snabbt utan tillräcklig information eller övervägande av konsekvenserna. Då kan man känna ett starkt behov av att agera och ta tillfället i akt för att visa sin handlingskraft. Genom att vara medveten om denna tendens kan man undvika att fatta impulsiva beslut som kan leda till negativa konsekvenser.

99. Falsification / Confirmation Bias – Vi söker bekräftelse på våra befintliga uppfattningar

Falsifierings- / Bekräftelsebias är en mental modell som innebär att vi tenderar att söka bekräftelse för våra befintliga uppfattningar och undvika information som motsäger dem. Detta leder till en skev bild av verkligheten och gör det svårt att öppna upp för nya idéer och perspektiv.

Charlie Munger har talat mycket om hur denna bias kan leda till dåliga investeringsbeslut. Om en investerare är fast besluten om att en viss aktie kommer att stiga i värde, kan de söka efter information som bekräftar detta och undvika information som talar emot det. Detta kan leda till att investeraren gör en dålig investering, eftersom de inte tar hänsyn till alla fakta.

Ett annat exempel är när en person har en stark politisk övertygelse och endast läser nyheter och information som bekräftar deras åsikt, samtidigt som de undviker information som motsäger den. Detta kan leda till en förvrängd bild av verkligheten och en bristande förståelse för olika perspektiv.

För att motverka denna bias är det viktigt att aktivt söka efter information som utmanar våra befintliga uppfattningar och vara villiga att ändra våra åsikter baserat på ny information. Det är också viktigt att vara medveten om vår tendens att söka bekräftelse och undvika information som motsäger oss, och att aktivt sträva efter att balansera vårt informationsintag.

100. Misconceptions of Chance – Slumpen kan lura dig

Misconceptions of Chance, eller missuppfattningar om slumpen, är en mental modell inom mänskligt tänkande som innebär att vi har en tendens att överskatta eller underskatta sannolikheten för händelser baserat på hur vi uppfattar slumpen. Det kan leda till feltolkningar av händelser och beslut som inte grundas på korrekt bedömning av sannolikhet.

Ett exempel på hur denna tankemodell kan påverka beslut är när man spelar på lotto. Många människor överskattar chansen att vinna, och tror att de har större möjligheter att vinna än vad de faktiskt har. Det kan leda till överdriven optimism och onödigt slöseri med pengar. Å andra sidan kan missuppfattningar om slumpen också leda till överdriven försiktighet, där man undviker att göra satsningar som faktiskt har en hög sannolikhet att lyckas.

För att undvika att låta sig påverkas av denna mental modell kan man använda statistik och matematik för att göra mer korrekta bedömningar av sannolikhet. Man kan också vara medveten om att människor har en tendens att överskatta eller underskatta slumpen, och vara extra vaksam när man gör beslut baserade på sannolikhet.

101. Tit for tat – Spelteori

Tit for tat är en strategi som, enligt spelteorin, är det mest effektiva valet för itererade spel baserade på ömsesidigt samarbete eller avhopp. Båda spelarna gynnas om de samarbetar, men en gynnas och den andra förlorar om bara den ena hoppar av, och båda förlorar i mindre utsträckning om de samtidigt hoppar av. Så abstrakta som sådana spel låter har de viktiga implikationer för förståelsen av allt från gruppurval i biologi till samarbete inom ekonomi.

Under tit for tat kommer en spelare först att samarbeta, sedan i efterföljande iterationer replikera vad deras motståndare gjorde senast. Så om deras initiala samarbete bestraffas med avhopp, kommer de sedan att återgälda samma sak. I spel som inte är itererade och bara består av en enda runda anses avhopp vara den bästa strategin.

Tit for tat kodifierades som en spelteoristrategi av matematisk psykolog Anatol Rapoport, men den bygger på våra instinktiva begrepp om reciprocitet. Den lär oss att vårt bästa alternativ när vi hanterar andra människor som vi inte kan lita helt på är att återgälda deras val. Eftersom vi sällan kan sätta fullständig tillit till någon, särskilt om de tjänar på att försöka lura oss, lutar vi mot tit for tat. I allmänhet ser vi detta som rättvist och rättvist. Om någon hjälper oss är vi ganska glada att hjälpa dem nästa gång de behöver hjälp. Men om de ignorerar vår situation när vi behöver hjälp är vi högst osannolika att bry oss i den omvända situationen. Av den anledningen tenderar evolutionen att välja för samarbetsbeteende i grupper – det gynnar alla i det långa loppet.

Livet är ett iterativt och ackumulerande spel. I orden av Peter Kaufman lönar det sig att ”vara positiv och gå först.” Kom också ihåg att människor gör misstag. Förutsatt att det inte finns någon illvilja lönar det sig att förlåta.