Buffertsparande

Buffertsparande är alltid en trygg försäkring ifall det oväntade händer.

Hur stor buffert behöver man? Jag själv har alltid en buffert på ett sparkonto med bra sparränta. Min buffert består utav tre månadslöner. Sedan har jag alltid utdelningar som kommer in varje år från min utdelningsportfölj, annars så skulle jag nog velat ha ett större buffertsparande. Tidigare har politker sagt att du som privatperson behöver ha en årslön som buffert, men det kan tyckas svårt för många barnfamiljer eller ensamma hushåll. Sikta därför på att först bygga upp en buffert på ca 10 000 – 30 000 kr. Det borde täcka bilreparationer, ifall tvättmaskinen går sönder eller om du får någon annan vanlig oförutsedd utgift.

En större buffert kan vara bra att ha ifall:

  • Du blir långvarigt sjuk eller sjukskriven
  • Blir arbetslös
  • Bilen, frysen, kylen eller diskmaskinen går sönder
  • Om du har ett hushåll med barn (spara till barn)
  • Bor i ett gammalt hus med renoveringsbehov

Varför ska man ha ett buffertsparande? Med ett kapital på sparkontot så kan du känna dig trygg. Det handlar om frihet och ett oberoende mot din arbetsgivare.

Hur lyckas man spara pengar? Det handlar om att göra det som är jobbigt. Sätt dig ner och planera din ekonomi och bygg upp din sparbuffert innan det är för sent. Planera dina utgifter så att du får ett överskott som kan gå till sparande. Titta på dina kvitton eller transaktionshistorik över det senaste månaderna, hur stora utgifter har du? Vad lägger du mest pengar på? Genom att titta på din konsumtion så kan du bli mer medveten om hur du spenderar pengar. Börja sedan välja bort de utgifter du kan klara dig utan.

Det är även bra om du har en inkomstförsäkring eller arbetslöshetskassa som kan ta vid när din sparbuffet är slut.

Motivation är viktigt för att lyckas med ditt sparande, så se till att sätta delmål mot ett större sparande. Börja lägga undan 200 kr varje månad och öka sedan beloppet. Flytta dina pengar till ett särskilt sparkonto så minskar risken att du konsumerar upp dina pengar.

Det är enklare att lyckas spara pengar om du har ett eget sparkonto för ditt buffertsparande.

Sparformer för buffertsparande

buffertsparande

Sparformer för buffertsparande är vanligtvis sparkonton eller korta räntefonder. Dessa sparalternativ ger ca 0,2-2% sparränta per år. På sidan sparformer kan du läsa mer om vilka alternativ som finns för sparande och investeringar.

Om du har dålig discilpin så kan det vara en god idé att låsa in pengarna på ett sparkonto. Välj då att binda pengarna i 1 år eller mer så kommer du inte kunna använda sparpengarna till spontanköp. Tricket är att flytta pengarna från ditt lönekonto så att du inte använder upp dem.

Om du ska spara pengar under kort tid (1 mån till 1 år) så rekommenderas sparkonto. Detta eftersom du inte riskerar att förlora pengar samt att du kan få ut dina pengar när du vill om du väljer rörlig sparränta. Ska du spara i aktiefonder eller aktier så behöver du ha en sparhorisont på 5-10 år enligt mig.